Väljarnas första reaktioner på Socialistisk Folkepartis utträde från den danska regeringen kan nu skönjas i opinionen. Framtiden ser mörk ut för danska Socialdemokraterna.

En nyligen genomförd opinionsmätning visar att hela 19 procent av den socialdemokratiska väljarskaran räknar med att de kommer känna mindre politisk tillhörighet till den nya koalitionen mellan Socialdemokraterna och Radikale Venstre.

I sammanhanget ska vi inte glömma att nästan hälften av de tillfrågade inte ser någon nämnvärd skillnad. Liksom att 23 procent förväntar sig att bli mer överens med den nuvarande centervänsterregeringen.

Men mätningen är viktig med tanke på att Socialdemokraterna redan från början ligger under 20 procent i opinionsmätningarna, efter ett redan nedslående 25 procent i det senaste valet.

Socialistisk Folkeparti har nu betydligt större möjlighet att slagkraftigt kritisera regeringen för Dongförsäljningen – men också på andra områden. Partiet är alltså i en bättre position att attrahera potentiella S-röster från vänstern. SF kommer givetvis att eftersträva detta, då de själva lider av en svår popularitetskris.

Enligt opinionsmätningen är dessutom Socialdemokraternas och Radikale Venstres attraktionspotential hos de borgerliga väljarna begränsad. 18 procent av Dansk Folkepartis väljare förväntar sig att bli mer överens med den nya regeringskoalitionen, mot 31 procent som förväntar sig det motsatta (resten ser ingen nämnvärd förändring).

Förklaringen till detta är att många arbetarröster har gått över från de röda partierna till DF genom åren. Dessa väljare avskyr de radikalas kosmopolitiska nyliberalism, och fruktar därför att de radikalas stärkta möjlighet att prägla regeringssamarbetet kommer att innebära en större öppenhet för invandring (i sig en lovvärd sak) men utan mer och/eller bättre arbete eller välfärd att dela med dessa personer.

Tidigare socialdemokratiska röster som nu är högerpopulistiska är ett särskilt negativt element i dansk och europeisk politik. Förutom att försvaga Socialdemokraterna bekräftar de – och är ett resultat av – en utbredd övertygelse om att välfärdssamhället i längden inte kan modifieras eller byggas ut.

Enligt dessa röster är det bara möjligt att försöka skydda välfärdsstaten från att skäras ned alltför snabbt. Då måste man först och främst ”rädda” den från ”ovärdiga behövande” eller från ”mindre berättigade”, särskilt då invandrare. Härifrån kommer den ängsliga attityd som låg till grund för de liberalkonservativa danska regeringarna mellan 2001 och 2011.

Socialdemokraterna och vänstern i hela EU borde peka på de nya mer lönedrivna tillväxtrecept som finns tillgängliga. Dessa kan få fram en större socioekonomisk grundval för en bredare omfördelning av välståndet och därigenom utmärkt påvisa att välfärdsstaten är bärkraftig.

Dessvärre är sänkningar av bolagsskatten, som den som den danska socialdemokratiska finansministern Bjarne Corydon har genomfört, ett “race to the bottom”. Det leder till en konkurrens om knappa och osäkra investeringar i stället för att skapa mer solida och gemensamma ramar för EU:s interna efterfrågan. Inte en praktfull signal i ett socialt sammanhang där 40 000 arbetslösa står nära att glida ut ur arbetslöshetsförsäkringen.

Det är omständigheter som denna som får så gott som 56 procent av Dansk Folkepartis väljare att säga att det nu är mindre sannolikt att de kommer att rösta på antingen RV eller S. Väljare från andra borgerliga partier hävdar omvänt att de kommer att bli mer överens med den nya regeringskonstellationen.

Men undersökningen visar också att endast mellan tre och sju procent av väljarna från dessa partier bedömer att det efter SF:s utträde är mer sannolikt att de kan rösta på RV eller S.

Det verkar alltså som om blå väljares större öppenhet för den nya regeringen bara beror på att den blir mer präglad av borgerliga partier i ett nu långt mer sannolikt samarbete över mitten. Om man lägger till att endast en procent av Enhetslistans och SF:s väljare anser det som mer sannolikt att de kommer att rösta på RV eller S, är det en pessimistisk bild som tecknar sig.

Chansen att Socialdemokraterna kan hämta många av de otaliga förlorade rösterna före nästa val verkar inte särskilt stor.

Paolo Borioni
Historiker knuten till tankesmedjan Fondazione Giacomo Brodolini

Artikeln har översatts från danska av Niklas Nordblad