Nazisterna som kommer till Göteborg i helgen utgör ett konkret hot. Att håna och förringa de som på olika sätt försöker markera mot NMR, och Nya Tiders närvaro på Bokmässan är knappast i yttrandefrihetens intresse. 

Imorgon är det dags för vad Nordiska Motståndsrörelsens ledare, Simon Lindberg, har kallat »den viktigaste politiska uppvisningen i modern tid«.

Upp emot tusen nazister kommer att marschera utanför Bokmässan i Göteborg, medan något hundratal författare protesterar mot detta och mot tidskriften Nya Tiders närvaro på mässan, genom att stanna hemma eller delta i evenemang som vuxit fram vid sidan om.

Jag är en av de författare som valt att idag hellre delta på den alternativa mässan på Göteborgs litteraturhus. Som representant för kåren känner jag bestörtning över den giftiga debatt som detta ställningstagande har gett upphov till, inte minst på kultursidorna.

I en artikel i Svenska Dagbladet målar Sam Sundberg upp en bild av ett författarsamhälle där människor är mer rädda för sina kollegor än för Nya Tider och NMR. Jag undrar över Sundbergs källor. Hans resonemang är mycket anekdotiskt. Sveriges författarförbund, där jag är aktiv, står bakom samtliga författare, oavsett åsikt och position. Nästan alla respekterar att olika individer fattar olika beslut, och kallar det för intellektuell mognad. Dialogen har präglats av respekt.

Det betyder inte att författarna inte har våndats. Många av oss diskuterar varje dag strategier för att bemöta och motverka högerextremism. Det är inte lätt. Folk når fram till skilda ståndpunkter. Precis som redaktionen för Göteborgstidskriften Ord & Bild undrar jag varför det är någonting dåligt?

Personligen skulle jag inte kunna se mig själv i spegeln om jag inte vågade sätta ned foten i ett läge där jag fortfarande kan ha någon liten påverkan.

Varför måste just författare rätta in sig i leden? Och vems ärende går egentligen kulturjournalisterna, marknaden, medieägarnas eller högerpartiernas? Om det var yttrandefrihetens skulle man knappast lägga krut på att svartmåla ekonomiskt och fysiskt utsatta författare för att de inte vill se sin arbetsplats och årliga mötesarena förvandlas till en plaskdamm för populistiska och högerextrema intressen.

Enligt Säpo ökar antalet svenska nazister snabbt, och deras inställning till våld närmar sig något som ibland kan klassas som terrorism. Det kommer fram i Aftonbladet och Svenska Dagbladets nya granskning av ledande nazister – publicerad samtidigt som kultursidorna hånar författarnas bojkott av Bokmässan. Just den här upptrappningen i kombination med SD:s beslut att prioritera kulturfrågor »i syfte att trygga den nationella identiteten«, visar att kulturområdet står i fokus för det högerextremister kallar kulturkampen.

Därför känner många av oss i kulturbranschen det moraliska imperativet att säga ifrån – nu räcker det faktiskt! Personligen skulle jag inte kunna se mig själv i spegeln om jag inte vågade sätta ned foten i ett läge där jag fortfarande kan ha någon liten påverkan.

Så nej, Sam Sundberg, jag fruktar varken fantasyförfattare eller översättare från kurdiska. De är mina kamrater. Däremot är jag här idag, på plats i Göteborg, rädd för vad som kan hända under morgondagens nazistmarsch. Det borde du också vara.