ledare Om S ska ha en chans att leverera anställningstrygghet och välfärd efter den 9 september måste de lyssna på och ge röst åt den tredjedel av väljarna som tappat sin tillit.

När LO satsar 30 miljoner på att öka de fackliga väljarnas stöd till Socialdemokraterna i årets val är det för att få medlemstrygghet för pengarna; Stopp på borthyvlade arbetstimmar, heltid som rättighet, slut på missbruket med tillfälliga anställningar, stora välfärdssatsningar, bättre pensioner.

Partiet må ha tappat sin tidigare dominans i LO-leden. Men de förslag och beslut som den S-ledda regeringen levererat under mandatperioden lever upp till förväntningarna, liksom arbetsmarknadskraven i årets val, resonerar LO:s ledning, som fått igenom 9 av de 10 kraven på önskelistan 2014 under denna mandatperiod, förutom exempelvis höjd a-kassa 2015, och avdragsrätt för fackavgift som införs i år.

Det bådar gott för årets arbetsmarknadslöften.

Löntagarna som kollektiv har otvivelaktigt fått förbättringar under mandatperioden. Reallönerna ökar, liksom sysselsättningen, även för utrikesfödda. Eleverna på yrkesprogram värvas till anställningar innan de ens slutat skolan.

Men skuggsidan finns kvar. Allt fler kvinnor i städbranschen tvingas jobba ofrivillig deltid och pussla ihop sin vardag med flera olika jobb för att klara ekonomin.  I Fastighetsfolket berättar Bashima Shaba hur det är att ha fyra olika jobb. Samma otrygga anställningar som så många butiksanställda har med bara 12-13 timmar i veckan garanterade. För dem blir sommaren en tid när man inte vilar, utan hoppas få jobba riktigt mycket.

Arbetstider och anställningstrygghet är avgörande för deras möjlighet till ett självständigt liv, och borde väga mycket tyngre i årets val.

LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström ska egentligen inte behöva framhålla hur viktigt rätt till heltid är, hur väldiga konsekvenser det får för hela livet om vi inte får ordning på arbetsmarknaden.

Att S-regeringen plus V inte lyckats återställa det som alliansregeringen under åtta år försämrade för löntagare är förståeligt med tanke på SD:s inflytande i riksdagen.

Utan egen majoritet har de rödgröna inte haft möjlighet att återställa alla de förmåner som de besuttna fått under de två alliansledda mandatperioderna.

Välfärdssamhällets idé är att arbetskraften inte ständigt ska vara en vara på arbetsmarknaden, att man inte alltid ska behöva ha handen utsträckt efter ett jobb.

Det har uppstått ett skattefrälse som befriats från arvsskatt, gåvoskatt, förmögenhetsskatt och fått platt avgift på fastigheter. Det är kapitalinkomsterna i ena änden och de försämrade trygghetsförsäkringarna i den andra som driver ojämlikheten, samtidigt som de som får sin inkomst via ersättningar inte fått en sekin, sammanfattar LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson läget vid en pressträff.

Pensionärerna har sett sina inkomster sjunka med en procent per år, säger han och tar sin egen pappa, glasbruksarbetaren, som exempel. När han gick i pension 1982 fick han ut 72 procent av sin lön i pension, hade han gått i pension nu hade ersättningen blivit 58 procent.

Att i ett land få så många väljare som inte räknas är tufft för demokratin.

I den här maktkampen kommer de borgerliga alltid att välja företagens intressen framför elever, vårdbehövande och pensionärer. För löntagarna leder denna samhällssyn (med stöd av SD) till att de måste jobba längre i livet och längre under dagen för att få tillbaka samma vård, skola, omsorg och pension.

Välfärdssamhällets idé är att arbetskraften inte ständigt ska vara en vara på arbetsmarknaden, att man inte alltid ska behöva ha handen utsträckt efter ett jobb. Den fackliga idén är att med kollektiva medel nå individens självständighet. Sverige och övriga nordiska länder är unika i att värna detta oberoende.

Vad SD och de borgerligas politik leder till är minskad frihet och ständigt beroende.

Med en halv miljon samtal till LO-medlemmar vill LO visa vad som står på spel. Proteströsten på SD riskerar inte bara löntagarnas möjlighet till ett självständigt liv utan också deras inflytande i samhället.

Men om S ska återfå väljarnas förtroende måste de bli en röst för verkligheten och lyssna mer på dem som inte hörs.  För vallokomotiven Löfven, Hultqvist, Wallström och Andersson gäller att inte bara lyssna utan också visa medborgarna att man har förstått hur de har det och att det starka samhälle de vill bygga också inkluderar den tredjedel av väljarna* som tappat sin tillit.

*Fotnot: I den gruppen ingår sjuka, lågutbildade, arbetslösa, utrikes födda och personer helt utan partisympatier.