Utöver ofantligt lidande kostar våld mot kvinnor tusentals miljarder svenska kronor årligen. Medlemsstaterna måste sluta dra fötterna efter sig och anta Istanbulkonventionen, skriver Linnéa Engström, EU-parlamentariker och Annika Hirvonen Falk, jämställdhetpolitisk talesperson.
Istanbulkonventionens syfte är att hindra och förebygga våld mot kvinnor, skydda offren och ställa utövarna inför rätta. Inför FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november uppmanade EU-parlamentet medlemsstaterna att sluta dra fötterna efter sig och anta Istanbulkonventionen på EU-nivå.
För att konventionen ska gälla på EU-nivå, som EU-kommissionen föreslår, krävs ett beslut från EU:s ministerråd. Kommissionens förslag har ett tydligt budskap: kvinnor som faller offer för våld mot måste få bättre skydd i hela Europa. Var tredje kvinna har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld. Mer än hälften av alla kvinnor har utsatts för sexuella trakasserier och en av 20 har blivit våldtagen. Forskning visar att det även finns ett stort mörkertal – endast 30 procent av olika övergrepp anmäls till polisen. Dessa siffror är oacceptabla och strider mot EU:s grundläggande värderingar.
Att konventionen antas på EU-nivå är ett oerhört viktigt steg i vår kamp mot våld och för att garantera jämställdhet. Ett enhetligt genomförande på alla nivåer och mellan medlemsstater är en nödvändighet. I EU ska kvinnor garanteras samma skydd mot våld och ha samma rättigheter oavsett om de som bor i Polen, Grekland eller Sverige.
Våld mot kvinnor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och ett allvarligt globalt problem. Istanbulkonventionen är den första juridiskt bindande konventionen som befattar sig med detta problem. Som en människorättskonvention betonar den jämställdhet mellan kvinnor och män och fastställer statens skyldighet att förebygga och bestraffa våld, samt att skydda våldsoffren. Som en straffrättslig konvention är den detaljerad och definierar de brott som ska höra under allmänt åtal i den nationella lagstiftningen.
Viktigt att notera är att konventionen omfattar våld mot kvinnor oberoende av gärningspersonens kön, samt våld inom familjen, mellan makar eller partner, eller före detta makar eller partner oavsett kön, sexuell läggning eller könsidentitet.
Ett mer strategiskt och enhetligt arbete mot våld mot kvinnor skulle göra EU säkrare och mer jämställt. Det skulle också ge en tydlig signal om att EU på allvar tar tag i det globala samhällsproblem som våld mot kvinnor utgör. Regeringen driver denna linje i ministerrådet och har som ett led i arbetet nyligen presenterat den jämställdhetspolitiska skrivelsen Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid.
En EU-ratificering av Istanbulkonventionen skulle dessutom öka fokus på förebyggande insatser. Våldet mot kvinnor orsakar inte bara ett fruktansvärt lidande, enligt EU-kommissionen kostar detta våld cirka 2 200 miljarder svenska kronor per år.
Det är ett vidrigt slöseri av samhälleliga resurser och en uppmaning till EU:s medlemsstater att sluta sanktionera våld mot kvinnor och i stället investera mer i förebyggande åtgärder. I ett hållbart och rättvist samhälle finns inget utrymme för sexuella trakasserier eller könsbaserat våld.
Linnéa Engström (MP), EU-parlamentariker
Annika Hirvonen Falk (MP), riksdagledamot och jämställdhetpolitisk talesperson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
