ledare Ulf Kristerssons lappkast om LAS ställer frågan om partikritiken mot Kinberg Batra egentligen handlade om något helt annat.

När Fredrik Reinfeldt och Anders Borg styrde nya Moderaterna var partiets uppfattning att turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) skulle förbli oförändrade. Moderaterna var också motståndare till staten skulle lägga sig i lönenivåerna. De skulle regleras av parterna genom kollektivavtal.

Gång på gång fick Reinfeldt och Borg frågan om deras uppfattning om turordningsreglerna och kollektivavtalen var ett spel för gallerierna. Varje gång blev svaret nej. De hävdade att gällande regler var väl avvägda och att det fanns starka skäl för att staten inte skulle lägga sig i lönebildningen.

Moderaternas politiska motståndare till vänster hade svårt att tro på retoriken. De menade att strategin gick ut på att försvaga de fackliga organisationerna. Först skulle a-kassan försämras, vilket också skedde. Därefter skulle partiet angripa LAS och försöka sänka lönerna. Även det förnekades av duon Reinfeldt och Borg.

Moderaternas linje skapade sprickor inom alliansen. Anders Borg drog sig inte för att angripa Centerns förslag om uppluckrade turordningsregler. Det ledde i sin tur till att Företagarna anklagade Borg för ”okunskap”. Centern blev plötsligt favoritparti bland Sveriges nyliberaler.

Jan Björklund kritiserade Moderaterna så sent som 2016 för att inte kräva en lagstiftning om sänkta ingångslöner för unga och nyanlända. Björklund var irriterad på att Moderaterna avvisade Liberalernas förslag om Startjobb.

Lönen skulle vara mellan 14 000 och 16 000 kronor i månaden; parterna skulle inte ha rätt att komma överens om högre lön genom avtal. Centern och KD hakade snart på med liknande förslag, men Moderaterna sade nej.

Tre månader efter att Anders Borgs avgång 2014 hävdade han i en intervju i Ekot att han ändrat sig om turordningsreglerna. Några nya argument i själva sakfrågan förde han inte fram, men slog fast att Sverige plötsligt hade fått en alltför ”stram arbetsrätt för dem med fasta anställningar”.

Den nyvalda partiledaren Anna Kinberg Batra påverkades inte av Borgs svängning utan stod fast vid de nya Moderaternas uppfattning. Så sent som i juli 2017 kritiserade hon Centerpartiets förslag om att avskaffa turordningsreglerna för småföretag. Hon framhärdade i att vi ”ska vara rädda om anställningsskyddet på svensk arbetsmarknad”.

Ett första tecken på att Moderaternas politik höll på att förändras var alliansens gemensamma utspel om inträdesjobb i augusti 2017. Förslaget innebar att staten skulle bestämma att lönen skulle uppgå till 70 procent av vad som vad fastslaget i kollektivavtal. I huvudsak byggde förslaget på Liberalernas tidigare idé om Startjobb, men denna gång var Moderaterna med på noterna.

Bara 10 dagar senare avgick Anna Kinberg Batra. Ulf Kristersson tog över rodret och med omedelbar verkan var hela den gamla argumentationen som bortblåst. Förskjutningen handlade inte bara om synen på statens roll i lönebildningen utan också om LAS. Visserligen preciserade han inte exakt hur turordningsreglerna skulle luckras upp, men det stod klart att Moderaterna ansåg att det måste ske.

Hade försvaret av turordningsreglerna och att parterna skulle bestämma ingångslönerna trots allt bara varit taktik precis som kritikerna hävdat?

Två saker var märkliga:

  • Hade något nytt hänt i omvärlden som kunde motivera att Moderaterna bytt åsikt?

Anders Borg hade hävdat att ändrade turordningsregler knappast skulle skapa fler jobb och rubba balansen på arbetsmarknaden (parterna kan komma överens om att skydda personer med särskild kompetens, men det kräver att arbetsgivaren kommer överens med facket).

Varför var dessa resonemang plötsligt felaktiga? Eller hade försvaret av turordningsreglerna och att parterna skulle bestämma ingångslönerna trots allt bara varit taktik precis som kritikerna hävdat?

  • Den moderata falang som slogs för att avsätta Kinberg Batra anklagade henne för otydlighet och dålig kommunikation.

Men inte med ett ord fick hon kritik för politikens innehåll. Var kritiken ett spel för kulisserna? Var syftet med att avsätta henne att förändra politiken?

Jag tvivlar på att Moderaterna någonsin kommer att lämna svar på dessa frågor.