Militarismen skapar ingen säkerhet

debatt I ett Europa där gränserna sluts och där nationalistiska och rasistiska partier växer sig allt starkare, behövs en feministisk och antirasistisk politik som arbetar för nedrustning. I valet till Europaparlamentet är det viktigare än någonsin att kämpa för demokratiska värderingar och för mänskliga rättigheter, skriver Jaime Gomez (Fi).

Med Lissabonfördraget stärktes EU:s gemensamma utrikespolitik, som innefattar en militär del. I fördraget fastställs att ett gemensamt försvar ska beslutas av ministerrådet med enhällighet. Det finns inget krav på att EU:s militära insatser ska ske efter beslut i FN:s säkerhetsråd. Formuleringar om att agera i enlighet med principerna i FN-stadgan finns, men det finns också öppningar för handlingsfrihet. I praktiken kan EU på egen hand avgöra vad som ska omfattas av FN:s principer. När fördraget i sin artikel 42.7 påstår att ”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemmarna skyldiga att ge den stöd och bistånd med alla till buds stående medel” gör i praktiken EU till en militär allians.

Feministiskt initiativ vill inte ha en gemensam utrikespolitik och säkerhetspolitik (GUSP) som inkluderar försvarssamarbete och militär forskning. Sverige och 24 andra EU-medlemsstater, deltar i det militära samarbetet inom EU, ”Permanent Structured Cooperation” (PESCO). Samarbetet syftar bland annat till att utveckla medlemsländernas militära förmågor. Sverige kommer tillsammans med Frankrike leda uppbyggandet av ett EU-centrum för att testa drönare och andra avancerade militära system på robotbasen Vidsel i Norrbotten. PESCO kommer att förstärka vapenindustrin, bl.a. genom att testa ny militär utrustning med EU:s medel genom den Europeiska försvarsfonden. Idag är sex av EU:s medlemsstater med på 10-topplistan över de största vapenexporterande länderna i världen. Den tillsammans med faktum att 22 av EU:s medlemsstater är med i NATO gör situationen ännu allvarligare.

Vi vägrar acceptera att Sverige bidrar till eskalerade spänningar och våld genom militär upprustning.

Det finns en pågående militarisering av EU och det motarbetar upprättandet av konfliktförebyggande och konfliktlösande institutioner inom EU. Dessutom undergräver det täta samarbetet med militäralliansen NATO EU:s roll som självständig aktör. Feministiskt initiativ motsätter sig starkt att EU utvecklas i militaristisk och isolationistisk riktning. Den nuvarande säkerhetspolitiken för EU formuleras i termer av territoriell säkerhet och fokuserar på att säkra ett geografiskt område.

Feministiskt initiativ kommer att arbeta hårt för att EU:s säkerhetsagenda ändras till att istället utgå från mänsklig säkerhet – att det är individen som ska skyddas från alla former av våld och utsatthet, såväl i det privata som det offentliga – både inom EU och i tredje land. Vi arbetar för  att motverka militariseringen inom EU och planerna på en gemensam armé, en försvarsallians och en obligatorisk militär upprustning, som Lissabonfördraget innebär, läggs ned. Dessutom kommer vi att arbeta för att EU:s medlemsstater ska skriva under FN-konventionen mot kärnvapen och för att stoppa all vapenexport.

Vi vägrar acceptera att Sverige, med sin fredliga självbild och påstått feministisk utrikespolitik, bidrar genom EU till eskalerade spänningar och våld genom militär upprustning. De enorma resurser som läggs inom hela EU på militarismen – ekonomi och material, mänsklig arbetskraft och kompetens, stora landområden och vatten som förstörs under övningar – behövs bättre till att utrota fattigdom och våld (inte minst mäns våld mot kvinnor), och till en akut klimatomställning.

Vi har en tydlig vision, ett samhälle som byggs på demokratiska principer. Vi ser feminismen som det tydligaste motståndet mot nationalismen och militarismen.

Jaime Gomez, kandidat till Europaparlamentet och utrikespolitisk talesperson för Feministiskt initiativ