LEDARE Hur skapar man ett engagemang hos väljarna, som påverkar politikerna, som efter ett val påverkar väljarnas liv till det bättre? Jo, genom att göra politiken och samhällsutvecklingen relevant och genom att medierna bevakar medborgarnas intressen.
Valdeltagandet i Sverige är högt ur ett internationellt perspektiv. Förra året låg det på 85,8 procent. Men i vissa grupper och i vissa områden kan det och bör det vara högre.
2014 röstade till exempel närmare 90 procent av inrikes födda kvinnor jämfört med 72 procent av utrikes födda kvinnor.
Därför har Sveriges Kvinnolobby startat kampanjen Rösträtt som syftar till att höja valdeltagandet och öka den demokratiska delaktigheten för utrikes födda kvinnor. Det är ett berömvärt projekt, liksom alla de andra projekt som pågår runtom i landet för att få människor att använda sin rättighet att påverka samhället.
Samma dag som Politikerveckan i Järva inleddes i helgen skrev DN en tankeväckande text om demokrati och valdeltagande på ledarplats om »att gå och rösta är inget självändamål, annat än som en bekräftelse av det politiska maskineriet. Om en röst inte motsvaras av ett faktiskt engagemang är den varken mer eller mindre demokratisk än den röst som aldrig gör sig hörd«.
Den demokratiska rösträtt man har ska man inte bara vara stolt över att ha, den ska man också använda. I Sverige är den inte en tom bekräftelse på ett politiskt maskineri.
Men om väljarna inte ser att deras frågor engagerar politikerna, är det inte konstigt om de inte ser någon anledning att rösta. Det ska politikerna klandras för, inte väljarna.
Väljare och politiker är beroende av varandra.
Det kan också vara därför som det finns en lägre grad av engagemang för att rösta i gruppen barn till utlandsfödda, som röstar i mindre utsträckning än barn till svenskfödda, vilket påpekades av Joakim Palme, ordförande för Delegationen för migrationsstudier, under onsdagens seminarium som Sveriges radios anordnat på Kulturhuset i Stockholm.
Mediernas roll för att stärka demokratin och mediernas ansvar för att belysa underbevakade geografiska områden och ämnen var de breda frågeställningarna under seminariet.
Frågornas betydelse kan inte överskattas, särskilt inte i en tid där misstron mot medier ökar och används som politiskt vapen av högerpopulister. När valflosklerna haglar och politiker tolkas som principlösa och ideologifattiga, när de vänder kappan efter den senaste statistikvinden, behövs de stora medieplattformarna, inte minst public service, för att vidga, inte snäva in, perspektiven.
En stark lokalpress är oerhört viktig för att bevaka de frågor som lokalbefolkningen anser vara viktiga och en representativ redaktion för att bredda nyhetsurvalen.
Sveriges Radios satsning #tiomiljoner är ett bra exempel på hur man kan samla in synpunkter från invånarna i Sverige. De blir förbehållslöst tillfrågade om vad de tycker är viktiga samhällsfrågor för just dem, istället för att reportrarna har förutfattade meningar om vad som engagerar.
Väljare och politiker är beroende av varandra.
Hur skapar man ett engagemang hos väljarna, som påverkar politikerna, som efter ett val påverkar väljarnas liv till det bättre? Jo, genom att göra politiken och samhällsutvecklingen relevant, och genom att medierna bevakar medborgarnas intressen.
Genom att medierna lyfter frågor, ser platser och hör människor som behöver lyftas, synas och höras mycket mer, som idag sällan syns och hörs annat än som stereotyper, om de hörs alls.
Kanske satte seminariedeltagaren Seher Yilmaz, ordförande för Rättviseförmedlingen, tydligast fingret på vad en av de största utmaningarna för mediebevakningen är, när hon tipsade om att inte prata med människor med utländsk bakgrund enbart när det ska handla om segregation.
Människor är mer än sitt namn, utseende och bostadsort.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
