Genom att komplettera den nygamla värnplikten med en icke-militär medborgartjänst kan vi sporra demokrati och delaktighet. Dessutom ser vi till att samhället står väl förberett inför nya kriser och hot.

Den här veckan får 90 000 artonåringar hem ett kuvert med information om hur mönstringen inför värnplikten går till. Så småningom väljer Rekryteringsmyndigheten ut 6 000 rekryter till tjänstgöring.

Efter sju år med yrkesförsvar, sedan den dåvarande borgerliga regeringen slopade värnplikten 2010, är värnplikten här igen.

Tack och lov. Experimentet med yrkesförsvar präglades av massavhopp bland soldater, skakig kvalitet och kritik från officerare. Ingen var nöjd.

Fast det viktigaste är egentligen vilka värden som gick förlorade. Värnplikten som tanke är mer än utbildningen i sig — den är också ett sätt att bygga tillit mellan människor. Sverige har historiskt varit ett samhälle präglat av en hög grad av tillit mellan medborgare. Men det finns tecken på att andelen svenskar som upplever att de kan lita på varandra sjunker.

Det är allvarligt. För att ett samhälle, i synnerhet med välfärds- och jämlikhetsambitioner, ska fungera måste vi kunna lita på varandra. Just därför har människors aktiva deltagande i offentliga institutioner ett egenvärde. För den som är med och deltar, formar och förändrar något känner också ett ansvar.

Värnplikten är en av byggstenarna. Och i dag är den kanske viktigare än någonsin.

Varför inte ta chansen att komplettera den nygamla värnplikten med en icke-militär variant som tjänar flera värden?

Att vara medborgare i ett samhälle kommer med ett pärlband av rättigheter — liksom skyldigheter. De generationer av unga som nu kliver in i den nya värnplikten fungerar som en demokratisk genomlysning av det svenska försvaret. Att försvara landet blir därmed inte bara en funktion — det blir en del av demokratin.

Men den folkliga, demokratiska tankefiguren borde kunna breddas, bortom blankputsade kängor och smorda vapen. Mats Wingborg föreslår i rapporten »Gör din plikt, kräv din rätt!« en breddad värnplikt — medborgartjänst — med grundutbildning i civilförsvars-, kris- och katastrofinsatser.

Det tål att tänkas på.

Hoten mot Sverige och omvärlden är ofta omöjliga att förutse på förhand. Hackerattacker mot centrala samhällsfunktioner är något fundamentalt annorlunda jämfört med pansardivisioner längs en gräns. Den skräckinjagande och oförutsägbara terrorismen kräver oss på nya svar, nya lösningar. Det finns dessutom redan en ansvarig myndighet — Myndigheten för säkerhet och beredskap.

Varför inte ta chansen att komplettera den nygamla värnplikten med en icke-militär variant som tjänar flera värden?

Det bästa ett samhälle kan göra är att förbereda så många som möjligt på olika scenarier. Och samtidigt sporra demokrati och delaktighet. Irrationella hot, rasistiska rörelser och växande misstro kan nämligen bara mötas på ett sätt — med ett demokratiskt och folkligt motstånd.