Malin Björk, europaparlamentariker (V).

Nu när Europaparlamentet röstat ja till Ceta är det hög tid att den svenska debatten om handelsavtalet vaknar, skriver europaparlamentarikern Malin Björk (V).

Förra onsdagen röstade Europaparlamentet ja till Ceta, handelsavtalet mellan EU och Canada, med siffrorna 408 mot 254. Samtidigt avstod 33 ledamöter från att rösta. Siffrorna visar att Ceta-anhängarna visserligen var klart fler än motståndarna, men också att parlamentet är mycket splittrat i frågan. Splittringen märks inte minst i den socialdemokratiska gruppen. Av de svenska socialdemokraterna i EU-parlamentet röstade tre av fem ledamöter ja, medan Marita Ulvskog och Anna Hedh avstod från att rösta. Fi:s Soraya Post, som också ingår i den socialdemokratiska gruppen, röstade nej. Alla fyra miljöpartister röstade också nej.

Jag är glad att S- och MP-ledamöterna inte automatiskt följde samma linje som sina partikamrater i den svenska regeringen. Den linjen innebär att reservationslöst svälja de tomma löften om »jobb« och »tillväxt« som Ceta-anhängarna utan någon som helst uppbackning svänger sig med. Att den svenska regeringen och LO-ledningen helt utan invändningar dessutom accepterar den maktförskjutningen till storföretag, på bekostnad av demokratin som Ceta i sin nuvarande tappning innebär, är oroväckande.

Mer väntat än regeringens flathet inför Ceta är att högern myser.

För oss som säger nej till Ceta står valet inte mellan handel eller protektionism, som Ceta-anhängarna vill få det till. Vi insisterar dock på att beslut som vi fattar på demokratisk grund, som de lagar som ska skydda vår miljö, folkhälsa och arbetsrätt, ska väga tyngre än storföretagens ekonomiska intressen. Genom Ceta kan mäktiga företag, i specialdomstolar utanför ordinarie rättsväsende (ICS) stämma ett land om de anser att landet stiftat lagar som kan minska företagens vinster. Det vill säga exempelvis lagar och regler om miljöskydd, förbud mot hälsovådliga ämnen eller förbättrad arbetsrätt.

Mer väntat än regeringens flathet inför Ceta är att högern myser. Deras argumentation är dock innehållslös och missvisande. I sitt tal i Europaparlamentet i onsdags vände sig till exempel Christofer Fjellner (M) mot de »extremister till höger och vänster« som har invändningar mot Ceta. Men verkligheten visar något annat. Sverigedemokraterna röstade, precis som Fjellner och hans partigrupp, ja till Ceta. Europaparlamentet uppvisar faktiskt samma mönster som hemma: Sverigedemokraterna följer i allt väsentligt Moderaternas ekonomiska linje för exempelvis försvagad arbetsrätt och vinstjakt i välfärden, medan Moderaterna följer Sverigedemokraterna vad gäller repressiv flyktingpolitik och en alltmer rasistisk retorik. Omröstningen i Europaparlamentet visar med all tydlighet vilka som står upp för demokratin och tänker själva istället för att acceptera tomma löften.

Nu går kampen vidare till nationell nivå, eftersom alla EU-länders parlament också ska granska, debattera och rösta om Ceta. Våra riksdagsledamöter får alltså chansen att stoppa avtalet. Det är hög tid att den svenska debatten om handelsavtal som Ceta vaknar. Min förhoppning är att Sveriges riksdag eller något av de andra nationella parlamenten i Europa villkorar sitt godkännande med att specialdomstolarna ICS lyfts bort och att starkare garantier för miljö och arbetsrätt skrivs in i själva avtalstexten.

Tillsammans med folkrörelser som fackförbund, miljö- och konsumentorganisationer kan vi skapa en rättvisare handel med människor och miljö i fokus. Progressiva handelsavtal måste stå upp för en schysst handel, bra miljöregler och demokrati. Det är faktiskt inte att begära för mycket. Det är att begära det enda rimliga.

Malin Björk, europaparlamentariker (V)