Malin Björk, europaparlamentariker (V).
Malin Björk, europaparlamentariker (V).

EU agerar med full kraft för att stoppa människor på flykt från att nå Europa. Inför EU-mötet med Turkiet kräver vi att det utarbetas en plan för hur vi ska ge skydd åt de som flyr.

Just nu sitter minst 30 000 flyktingar fast i Grekland. Om inget görs väntas siffran stiga till 200 000 personer till sommaren. Anledningen är att EU:s medlemsstater vägrar ta sitt folkrättsliga ansvar och ta emot asylsökande personer.

I stället stängs gräns efter gräns, nu senast Makedoniens gräns mot Grekland. Dessförinnan har vi sett Ungerns, Serbiens, Kroatiens, Polens, Österrikes, Sveriges, Norges, Storbritanniens och Belgiens gränser stängas.

Läget i Grekland är akut. Människor saknar tak över huvudet, mat och kläder. Familjer övernattar utomhus på leriga åkrar och på torg. I dagarna beslutade därför EU att utbetala nödhjälp för att tillgodose de mest grundläggande behoven. Bra så, men det är ju ingen lösning på de grundläggande politiska problemen och de stängda gränsernas politik.

I stället för att upprätthålla asylrätten, söka gemensamma svar och organisera sig för ett värdigt flyktingmottagande går nu EU:s institutioner nationalistiska och asylfientliga högerkrafter till mötes när de försöker stoppa flyktingar från att ta sig till Europa.

Anledningarna som anges för att resa allt högre murar runt EU skiftar. Rasisterna likställer flyktingar med terrorister. För den breda EU-högern och delar av socialdemokratin har behovet av att återupprätta Schengen blivit den symbolfråga som motiverar en förstärkning av Fästning Europa.

Resonemanget är som följer: stäng EU:s yttre gränser så vi kan öppna de inre gränserna igen. Att asylrätten kränks, att flyktvägen blir farligare och dödligare, att det de facto innebär att världens rikaste kontinent frånsäger sig ett ansvar i den globala flyktingkrisen blir sekundärt.

Helt i linje med detta resonemang är det inte förvånande att EU-kommissionen föreslagit att göra om EU:s nuvarande gränspolismyndighet Frontex till en supergränspolis och nästan fördubbla dess budget från 1,3 miljarder kronor till drygt 2,2 miljarder kronor för att »säkra« EU:s yttre gränser. Den nya myndigheten ska få makt att på order av byråkrater i Bryssel ingripa på ett medlemslands territorium, även utan landets samtycke.

Det är i dagsläget naturligtvis Grekland som åsyftas. EU anser inte att landet gör tillräckligt för att »skydda« sina gränser. Men vad är det som begärs av Grekland?

Vänsterregeringen i Grekland vägrar bryta mot internationell rätt och använda sig av olagliga »pushbacks«, det vill säga trycka tillbaka båtarna till Turkiets kust och vatten för att minska antalet asylsökande. Därför är landet ett lovligt byte, inte bara på den ekonomiska politikens plan. Nu hotas det också att utestängas ur Schengen.

Som om det inte räckte har nu Nato börjat patrullera Turkiets gräns mot Grekland i Egeiska havet. Det visar på att EU inte agerar självständigt, utan med oroväckande lätthet tar hjälp av en militär allians.

Var togs de demokratiska besluten kring detta, undrar jag?

Men repressiva och militära lösningar på en humanitär kris är inte bara omänskligt, det är också irrationellt. Taggtråd, murar och vapen håller inte desperata människor borta. Det gör bara att flykten till en trygg plats blir svårare, farligare och dödligare. Mer makt hamnar också i människosmugglarnas händer, som kan ta mer betalt.

Repressiva reaktioner gör också att livet för flyktingar blir än värre. Det visar inte minst den fruktansvärda situationen för människor på flykt som just nu befinner sig i Grekland, Calais, Dunkerque och andra platser i Europa.

Tills situationen i Syrien, Afghanistan, Irak, Eritrea och andra platser i världen förbättras och stabiliseras måste vi i resursstarka Europa ta vårt folkrättsliga ansvar.

För att lösa en humanitär kris krävs helt enkelt humanitära lösningar. Det innebär att vi måste ta ett gemensamt ansvar för att ta hand om de människor som flyr hit. En kontinent med 500 miljoner invånare och stora ekonomiska resurser klarar att ta emot fler.

På måndag träffar EU-representanter Turkiets regering med president Erdogan i spetsen för att diskutera hur flyktingströmmarna till Europa ska minska. Att betala en auktoritär regim som Turkiet för att ta hålla kvar de människor som vill söka sig till Europa och samtidigt öka militariseringen för att »försvara våra gränser« är inte ett rimligt svar på flyktingsituationen. Det är att skjuta ifrån sig ansvaret och svika dem som behöver vår hjälp allra mest.

Inför EU-toppmötet i Turkiet på måndag kräver jag därför, tillsammans med den övriga vänstergruppen i Europaparlamentet, att EU:s medlemsstater börjar ta sitt folkrättsliga ansvar och i stället för att resa ytterligare murar utarbetar en plan för hur Europa ska ge skydd åt de som flyr krig och förtryck.

Malin Björk (V), Europaparlamentariker