Berit Müllerström LO
Berit Müllerström LO

Arbetarkvinnor Hälften av kvinnorna i arbetaryrken jobbar på arbetsplatser som saknar systematiskt arbetsmiljöarbete. De har mer obekväma tider än någon annan grupp – och sämst tillgång till företagshälsovård. Om regeringen menar allvar med att kalla sig feministisk, krävs en rad förbättringar, skriver Berit Müllerström, andre vice ordförande i LO.

Kvinnor i arbetaryrken har sämst arbetsmiljö och arbetsvillkor, visar en ny rapport från LO. Bland annat vad gäller rätt till företagshälsovård och minskad detaljstyrning inom vården.

Ett samhälle där både män och kvinnor mår bra gynnar både ekonomi och arbetsmarknad.

Det är fakta som är kända sedan länge och diskuterats vitt och brett i takt med att arbetsmarknaden förändras. Trots det är statistiken fortfarande väldigt dyster när det gäller kvinnors hälsa. Och värst är det för arbetarkvinnor.

I rapporten Sjuk av jobbet har kvinnor i arbetaryrken störst behov av ett systematiskt arbetsmiljöarbete – ändå jobbar över hälften av dem på arbetsplatser som saknar det. De har även sämst tillgång till företagshälsovård.

Utöver det arbetar över hälften av kvinnorna i arbetaryrken på tider utanför kontorstid. Det är betydligt mer än någon annan grupp. Skiftarbete kan påverka hälsan negativt med ökad risk för sömnstörningar, ryggbesvär och stroke.

Att arbeta på obekväm arbetstid gör det också särskilt svårt att kombinera förvärvsarbete med omsorgsansvar eftersom det inte finns en lagstadgad tillgång till barnomsorg.

Var fjärde arbetarkvinna har utsatts för våld eller hot i arbetet under det senaste året, enligt rapporten.

Arbetarkvinnor har dessutom inte råd att vara sjukskrivna och arbetar i högst utsträckning ensamma i situationer då de kan utsättas för hot eller våld.

Var fjärde arbetarkvinna har utsatts för våld eller hot i arbetet under det senaste året, enligt rapporten.

Självklart vilar ett stort ansvar på arbetsmarknadens parter. LO måste ha med sig kunskapen om skillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken i fackligt arbete, i skyddsombudens arbete och i avtalsförhandlingar.

Frågor om heltid och tillsvidareanställning som norm måste drivas vidare. Arbetsgivarna måste ta uppdraget om arbetsmiljöarbete och företagshälsovård på mycket större allvar. Begränsning av riskfyllt ensamarbete är en central arbetsmiljöfråga.

Samtidigt måste regeringen, som gjort stort nummer av att kalla sig feministisk, i mycket större utsträckning ta hänsyn till hur arbetsmiljö påverkar hälsan.

När kommissionen för jämlikhet nyligen la fram sitt slutbetänkande till regeringen nämndes detta endast mycket kort. Dessutom saknades en diskussion om hur ojämställdheten i hemmet, i hushålls- och omsorgsarbete, påverkar hälsan och vad som kan göras för att stärka jämställdheten.

LO vill därför skicka med följande uppmaningar till regeringen:

Skärp lagen så att alla har rätt till en kvalitetssäkrad företagshälsovård.

  • Barn ska ha rätt till barnomsorg när föräldrarna jobbar, även på kvällar, helger och nätter.
  • Individualisera föräldraförsäkringen. Försäkringens tidsgränser och ersättningsnivåer måste styra mot ett jämlikt och jämställt uttag.
  • Stärk inkomstbortfallsprincipen i sjukförsäkringen: 80 procent av löntagarna ska kunna räkna med att 80 procent i ersättning av sin aktuella lön och karensdagen ska avskaffas.
  • Anställ fler i välfärden och skapa en ny styrning med större tillit till medarbetarna och mindre detaljstyrning.

Den generella välfärden behöver utvecklas för att bli bättre anpassad till hur dagens arbetsmarknad ser ut. Alla tjänar på att fler kvinnor orkar ta sig till jobbet.

Berit Müllerström är LOs andre vice ordförande.