Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund. Fotograf: Elisabeth Ohlson Wallin

Ordföranden Lärarnas Riksförbund, Åsa Fahlén, har på eget bevåg skrivit ett förstamajtal till Stefan Löfven. Hon vill att statsministern ska lägga hela sin själ i arbetet för att återupprätta den likvärdiga skolan.

Snart äntrar Stefan Löfven talarstolen och levererar sitt förstamajtal efter ett år som varit minst sagt omvälvande. För ett år sedan var det få som trodde att Storbritannien skulle lämna EU och att USA skulle styras av en president vars största tillgång tycks vara ett twitterkonto.

Men en stor del av Stefan Löfvens tal kommer säkert att gälla det oroliga inrikespolitiska läget. Det är därför ett utmärkt tillfälle att sätta ner foten i skolfrågorna för att åtminstone försöka avvärja oron på detta område.

För att uppnå det vill jag passa på att ge Stefan Löfven några uppslag inför sitt talskrivande så att han slipper bli sittande på valborgsmässoafton för att formulera ett värdefullt och samlande budskap kring skolfrågan.

Det måste bli ordning och reda inte bara i skolan utan också i skolpolitiken.

Säg så här Stefan Löfven:

»Det krävs ordning och reda i skolpolitiken. När ansvaret vilar på 290 kommuner och flera hundra friskoleägare är det ingen lätt uppgift att åstadkomma det. Vi har alldeles för länge sett en samhällsutveckling som inte lyckats kompensera för elevers olika förutsättningar. Nyligen avlämnades ett förslag som försöker råda bot på det. Jag tänker på Skolkommissionens arbete. Ingenting kan ligga mig mera varmt om hjärtat än att från tidigaste ålder utjämna de skillnader som vi fötts in i. Jag tänker därför lägga hela min själ i arbetet för att återupprätta den likvärdiga skolan.

Skolkommissionen hade i uppdrag att komma med förslag som kan accepteras av alla inblandade parter. Nu är det vi politiker som måste ta vid. Och det krävs snabba beslut. De elever som varje dag går till en skola utan tillräckliga förutsättningar kan inte sättas i vänteläge. Så det är hög tid att ge den svenska skolan en tydligare styrning.

Skolan har genomgått många stora förändringar de senaste åren och alla har sannerligen inte varit väl övervägda och förankrade. Skillnaden är att nu står företrädare för lärarna och forskningen bakom förslagen. Särskilt viktigt är det att få fason på lärarnas karriärutveckling. Det handlar förstås om lönerna men de måste också hänga ihop med en karriärstege som uppmuntrar kunskap och erfarenhet. Hur studenter lockas till läraryrket och förmås att stanna är en ödesfråga för Sveriges framtid.

Tyvärr har en del av mina egna partivänner tvekat om att uppvärdera läraryrket. Man har pliktskyldigt infört regeringens lärarlyft men inte på djupet förstått att ett felvärderat läraryrke har allvarliga konsekvenser för Sverige som kunskapsnation. Många kommuner har inte ens infört lärarlönelyftet som en permanent satsning. Detta trots att regeringen uttalat att det inte är någon tillfällig satsning. Hur kommunpolitiker kan tro att ett tillfälligt gupp i lärares lönekurva kan mota lärarbristen är helt obegripligt. Skärp er partivänner och lita på att regeringens satsning är på allvar!

Redan under den här mandatperioden måste vi införa ett nytt finansieringssystem för skolan och få ett nytt karriärsystem för lärare på plats. Det finns ingen anledning att vänta. Politik är istället lite som att cykla; saktar man av för mycket på farten blir det svårt att styra och till slut hamnar man i diket. Nu måste en bred majoritet ställa sig bakom Skolkommissionens förslag i sina huvuddrag. Jag har hållit dörren öppen för samarbete på många politikområden. När det gäller skoldörren så är den vidöppen. Ingen vinner på fortsatt skyttegravskrig om skolan. Sverige är så litet att vi måste hålla ihop i de riktigt avgörande frågorna. Skolfrågan är en sådan. Det måste bli ordning och reda inte bara i skolan utan också i skolpolitiken. Där ska vi socialdemokrater gå före.«

Ja, vad säger du Stefan Löfven?

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund