Med lönesänkningar på 10 000 kronor i månaden vill Lars Calmfors förbättra integrationen i Sverige. Att kräva att facket ska acceptera en sådan lönediskriminering strider mot parternas fria förhandlingsrätt.

Hur hög ska en lön vara? LO:s senaste maktelitrapport ger marknadens svar: En toppdirektör i näringslivet tjänar idag som 54,3 industriarbetare. Förra året var siffran 53,7. Och 1980 var direktören värd lika mycket som nio industriarbetare. Vårt samhälle fortsätter att dras i sär.

Men hur låg ska en lön vara?

14 000 – 15 000 kronor i månaden, menar nationalekonomen Lars Calmfors i en rapport från det av Svenskt Näringsliv finansierade Arbetsmarknadsekonomiska rådet. I alla fall för den som är utrikesfödd. Annars är arbetsgivarna inte intresserade.

Jobb som skulle passa för riktigt låga löner, öronmärkta för lågutbildade invandrare, är, menar rapporten, exempelvis receptionist, vaktmästare och »plock på lager«. Dessa yrken kallar rapporten »avlastningsfunktioner« – ett märkligt uttalande om existerande, viktiga jobb.

Eftersom det är facket som är med och sluter avtal i Sverige, och inte Lars Calmfors så har de yrkesaktiva receptionisterna, vaktmästarna och lagerarbetarna än så länge löner som det går att leva på, även för dem med förgymnasial utbildning:

En receptionist i den kategorin tjänar 24 500 kr i månaden, vaktmästare mellan 22 200 och 25 600 kronor i månaden. Lagerarbetare ”handpackare” tjänar 24 000 kronor, den ”ospecificerade” lagerarbetaren tjänar 27 000 kr, eller mer. Det visar SCB:s lönedatabas som listar 2015 års löner för yrken – som knappast försvunnit, som Calmfors verkar tro. Snarare kan de ha framtiden för sig i vår värld av träning, event, e-handel och mat till dörren.

Men för att lösa ett problem skapas i stället ett nytt där diskriminering och upphävande av den grundlagsfästa förhandlingsrätten är verktyget. Politiska partier som Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, samt Svenskt Näringsliv trycker också på och vill tvinga facket att avtala om lönesänkning – annars blir det lagstiftning. Detta samtidigt som de säger sig värna just parternas fria förhandlingsrätt.

Vi kommer att få en växande underklass, inte ett växande välstånd.

Låga löner kan inte isoleras till en grupp med nyanlända. De har förstås en nedpressande effekt även på lönerna runtomkring. Hur stor tycker Calmfors att låglönegruppen kan bli? Vi kommer att få en växande underklass, inte ett växande välstånd.

Låga löner är inte gratis. De skapar också ökad otrygghet när den lågavlönade blir arbetslös, sjuk eller gammal.

Låglönejobben visar en väg bakåt, inte framåt.

Det finns många goda argument för att göra tvärtom, att höja ersättningarna i socialförsäkringen, att höja de lägsta lönerna. Att inte diskriminera efter bakgrund.

Politikerna har möjligheten och också verktygen som behövs.

De privata tjänsteföretagens organisation Almega skriver på sin hemsida att vi nu måste »gemensamt rusta vårt samhälle för en ny tid med ett nytt näringsliv« där »regelverk och avtal anpassas så att Sverige ligger i framkant för att möta framtidens utmaningar och stenhårda konkurrens.«

Samtidigt agerar de, liksom Svenskt Näringsliv för försämrade arbetstider, sänkta löner, strejkförbud och försvagade löntagare på arbetsplatsen. Krav på låglönesatsningar för dem som har månadslöner under 24 000 möter Teknikföretagen med hot om att säga upp Industriavtalet!

Sammantaget ger det här en förskräckande bild av en kall avtalsvår 2017, med en helt unik inramning.

Den som talar om framtiden ska inte börja med att försöka backa till 1930-talet.

Fotnot: SCB:s uppgifter avser lön, dvs. före skatt.