Kvinnors rättigheter är nästan alltid det första som offras när nationalism och konservativa partier får makten, skriver de socialdemokratiska Europaparlamentarikerna Marita Ulvskog och Anna Hedh.

En bild i mängden fastnade på våra näthinnor i Twitterflödet i måndags. På ett torg i Warszawa hade tusentals kvinnor klädda i svart samlats. De hade fått nog. Det finns en gräns för vad hur långt hatet mot abort kan gå.

Nu debatteras äntligen situationen för kvinnor i Polen i Europaparlamentet. Det är inte en dag för sent. I måndags klädde sig Polens kvinnor i svart och strejkade. Så gjorde även många av oss här i Europaparlamentet samma dag när plenarsessionen i Strasbourg inleddes. Vi måste alla göra det vi kan för att uppmärksamma situationen. För rätten till våra egna kroppar handlar om mänskliga rättigheter.

I september röstade Europaparlamentet om en resolution mot de inskränkningar av yttrandefrihet och rättsstat som pågår i Polen. Tyvärr tog resolutionen inte upp det faktum att Polen håller på att göra en av EU:s mest restriktiva abortlagstiftning än mer hårdför. Den blåbruna majoriteten i parlamentet satte stopp för det.

I dag är det enbart tillåtet att genomföra abort i Polen om graviditeten är en följd av våldtäkt eller incest, om kvinnans liv är i fara eller om fostret påvisar allvarliga skador. I det polska parlamentets nya förslag, skulle abort under alla omständigheter förbjudas och avslutad graviditet bli straffbelagt med upp till fem års fängelse.

Vi ser med förfäran på denna utveckling. Kvinnors rättigheter offras och kränks. För oss är det en självklarhet för oss att markera mot detta. Vi vet alltför väl hur tystnad gentemot inskränkningar endast förvärrar situationen. Tyvärr blir exemplen på det fler och fler i EU. I Slovakien, Ungern och på andra håll, kränks mänskliga rättigheter på löpande band.

Vi måste också minnas hur det var i Sverige på 60-talet, då den dåvarande svenska abortlagstiftningen tvingade svenska kvinnor att åka till just Polen där det var fritt och lagligt. Det är något i vår historia som vi inte är stolta över. Nu är aborträtten en självklarhet för oss. Något vi tar för givet. Men nu kan vi stå inför en omvänd situation där polska kvinnor tvingas resa till Sverige för att genomföra aborter.

Att tvinga kvinnor att söka vård utomlands är en utveckling som vi till varje pris måste motverka.

Att Polen har långtgående planer på att totalförbjuda abort måste förstås utifrån den nationalkonservativa regeringen som med tydliga kopplingar till den katolska kyrkan. Om förslaget blir verklighet kommer nämligen inte kvinnor sluta genomföra aborter. Aborterna kommer bara att bli osynliga, få en tydligare klasstämpel och i slutändan innebära stora faror för kvinnors liv.

Rätten till abort är för oss en självklarhet. Därför står vi enade, tillsammans med människor ifrån hela världen ifrån Kenya, Gaza och Syrien, med de polska kvinnor som nu demonstrerar på gator och torg. Vi står med dem för att markera mot den nationalkonservativa regeringens politik, för att kvinnors rättigheter nästan alltid är det första som offras när nationalism och konservativa partier får makten.

Just i dag är det aborträtten i Polen som hotas, vad det är imorgon kan vi aldrig vara säkra på. Det enda vi kan veta är att vi måste slå tillbaka mot orättvisor direkt och aldrig låta dem få fotfäste i vårt samhälle. De tusentals kvinnorna på torget i Warszawa ska veta att de har omvärldens stöd. Vi kan alla göra något. För vår egen del kommer vi fortsätta att prioritera kvinnors rättigheter i vårt arbete i Europaparlamentet.

Marita Ulvskog (S), delegationsledare för S i Europaparlamentet
Anna Hedh (S), Europaparlamentariker i jämställdhetsutskottet