Anna Danielsson Öberg Foto: Jenny Lindahl

fredagskrönika Unga tjejer ratar gymnasieutbildningar för snickare, elektriker och andra jobb i byggsektorn. Nu väntar  kvinnorna i branschen på att männen ska agera och ta itu med sexism och nedsättande jargong, skriver Anna Danielsson Öberg.

Bristen på arbetskraft oroar många företag – det gäller inte minst byggbranschen. Ett sätt att lösa problemet är att få in fler kvinnor i de så mansdominerade yrkena, enligt både fack och arbetsgivare.

Åtgärder mot machokultur och sexism utlovas. Men de få kvinnor som redan finns i branschen är inte nöjda. De anser att de utlovade förändringarna går alldeles för långsamt.

Byggsektorn växer fortfarande så det knakar, även om en inbromsning förutses för nästa år. Och starka byggkonjunkturen hittills har lett till att efterfrågan på personal ökat.

Enligt företagen i sektorn har det blivit det allt svårare att få tag på personal. Bilden bekräftas i Arbetsförmedlingens senaste prognos. Den visade att rekryteringsproblemen är stora inom bygg- och anläggning, installation, drift och underhåll.

De som utbildar sig i de här yrkena kan alltså räkna med att få jobb när utbildningen är avklarad.

Ett sätt att minska bristen är att fler kvinnor lockas till byggsektorn. Mansdominansen är närmast fullständig – i många yrken är andelen kvinnor bara någon eller några få procent.

Men unga tjejer ratar gymnasieutbildningar för snickare, elektriker och andra jobb i byggsektorn. Få söker och bland dem som börjar hoppar flera av.

Det finns många förklaringar till att det ser ut så här. En är att tjejer oftare än killar vill ha möjlighet att söka till högskolan efter gymnasiet. Eftersom yrkesprogrammen sedan 2011 inte ger automatisk högskolekompetens väljer tjejerna bort de här utbildningarna.

En annan förklaring är förutfattade meningar. Föräldrar, lärare och studievägledare är inte alltid uppmuntrande när unga tjejer vill utbilda sig till jobb i byggsektorn.

Och den tredje förklaringen är den verklighet tjejer kan få uppleva när de kommer ut på arbetsplatserna. Trots fack och arbetsgivares prat om hur gärna de ser fler kvinnor i branschen är det knappast öppna armar som möter tjejerna när de kommer ut i jobb. Att vara kvinna i de här mansdominerade miljöerna är inte lätt – något kvinnor i branschen vittnade om långt före höstens #metoo-kampanj.

LO-förbundet Byggnads lät för några år sedan barn läsa upp citat från kvinnliga medlemmar som berättat vad de fått höra av manliga kollegor eller chefer. Barnen läser hur vuxna män uttalar sig nedsättande om sina kvinnliga kollegor, det handlar om allt från storleken på deras bröst till hur värdelösa de är som yrkespersoner.

Kvinnonätverken inom Byggnads, Elektrikerna och Målarna har bestämt att det är dags för mer uttalat samarbete över förbundsgränserna.

.

Efter att ha genomfört intervjuer inom installationsbranschen har jag insett att kvinnliga elektriker får höra liknande saker. Tio kvinnliga elektriker har i intervjuer berättat om allt från sexistiska skämt, nedsättande jargong till rena övergrepp.

Merparten av dem konstaterar att de betalar ett pris för att vara i minoritet på de mansdominerade arbetsplatserna. Ändå trivs de. Jobbet är kul, villkor och lön så mycket bättre jämfört med om de arbetat i kvinnodominerade sektorer. Men de vill ha fler kvinnliga kollegor.

Och initiativ saknas inte från fack och arbetsgivare. Olika projekt pågår med den uttalade målsättningen att förbättra det psykosociala klimatet på arbetsplatserna och att locka fler kvinnor till byggsektorn. Ofta uttrycks självkritik över att för lite händer – inte minst efter metoo.

Elektrikerförbundets ledning konstaterar till exempel att mycket, mer måste göras för att motverka tystnadskultur och sexism. Samma sak gäller Byggnads.

Och nu verkar det som kvinnorna i de här branscherna har tröttnat på löften om att fack och arbetsgivare ska ta i håll med machokulturen. Ansvariga i kvinnonätverken inom Byggnads, Elektrikerna och Målarna har bestämt att det är dags för ett mer uttalat samarbete över förbundsgränserna.

Tanken är att kvinnorna ska stötta varandra och driva gemensamma frågor i sina respektive förbund men också på arbetsplatserna. Trakasserier och sexism ska motverkas och jämställdheten öka.

En del av kvinnorna hävdar också att det finns en viss positiv metoo-effekt på byggena. Fler säger ifrån och de värsta gaphalsarna har blivit tystare som en kvinna uttrycker det.

Och det är just den utvecklingen kvinnorna i branschen hoppas på. Att männen börjar agera.

För det är givetvis inte kvinnornas ansvar att ändra attityder och beteenden hos männen i de här mansdominerade miljöerna.

Anna Danielsson Öberg är författare och frilansjournalist.

Läs också: Kan LO, TCO och SACO möta framtidshoten ihop?

Industriavtalet som lönenorm möts av nya utmaningar