Foto: Arif Zerevan
Foto: Arif Zerevan

Det är samhällsservice och arbeten, inte Diskrimineringsombudsmannen (DO), som saknas i stadsdelar som Rinkeby och Tensta. Det menar Kurdo Baksi, som är trött på symbolhandlingar.

En regnig augustikväll 1980 anlände jag som femtonåring till Arlanda. Tillsammans med min familj kördes jag direkt till miljonprogramförorten Tensta. På tv rullade ”Lilla Huset på Prärien”, serien om familjen Ingalls liv i den amerikanska mellanvästern under nybyggartiden, och Tensta var ett lugnt och skötsamt område. Senare blev området villebråd i medierna.

En detalj har jag inte glömt från den tiden: Väldigt få personer med invandrarbakgrund talade god svenska, men alla hade arbeten. Chansen att vinna på lotto var större än att träffa en arbetslös Tenstabo.

Politikerna byggde Tensta, Rinkeby och Husby som genomplanerade boendemaskiner. Dessa boenden har med tiden blivit allt mer tillfälliga, genomströmningen av boende i detta område är hög. Och, ju äldre jag blivit, ju färre goda nyheter har kommit från mitt älskade Tensta.

Nordea har lämnat Tensta. Min högstadieskola Kämpinge är ett minne blott. Stadsdelsförvaltningens kontor stängde dörrarna i Tensta och flyttade till Lunda industriområde för några år sedan. Och Stockholms stads planer på att flytta Tekniska nämndhuset till Tensta har skjutits upp. Trots att Tensta, Rinkeby och Husby är de barnrikaste förorterna i Stockholm har den kommunala barn- och ungdomsverksamheter i dessa områden skurits ned med cirka 75 procent sedan 1980. Detta är fakta som varken media eller integrationsministern bryr sig om.

33 år efter min ankomst till Sverige läser jag i Dagens Nyheter att integrationsminister Erik Ullenhag (FP) vill flytta Diskrimineringsombudsmannen (DO) till Tensta eller Rinkeby. Stadsdelar som numera brottas med fattigdomen, trångboddhet, arbetslöshet och försämrad medborgarservice.

Är det dåligt att flytta en myndighet till en förort? Är det ännu en symbolhandling i brist på konkreta handlingar? Vilka signaler skickar symbolisk fp-handling lagom till valåret 2014? Och varför väljer integrationsministern att flytta DO till Tensta och Rinkeby?

Låt mig besvara frågorna i tur och ordning:

Jag tycker det är en utmärkt idé att verka för att fler myndigheter flyttar till invandrartäta områden i storstäder eller invånarfattiga områden i Norrland. Alla delar i vårt land behöver status och arbetstillfällen. Men att flytta Diskrimineringsombudsmannen till Tensta eller Rinkeby ger felaktiga signaler till de som växer upp i dessa områden:

”Du har invandrarbakgrund, du tillhör inte OSS! Du tillhör DOM! Och du kommer att diskrimineras (var så säker) på grund av din hudfärg, religion, modersmål, etnicitet och tro. Därför är det lika bra att du lär dig tidigt hur man fyller i diskrimineringsblanketter. Räkna med att en dag nekas bli livvakt åt försvarsministern, att nekas flygresa med ett visst flygbolag, att utsättas för ID-kontroller à la Reva-projektet, eller nekas bostad i Nacka. Vi finns här, nära dig, så du blir påmind om DO varje morgon. Så att du aldrig hinner glömma att du kommer att drabbas av den välvilliga diskrimineringen i vårt land. Hörde du vad jag sa? Inte i ditt land.”

Så nej, jag vill inte att Erik Ullenhag flyttar DO till Tensta eller Rinkeby. Jag är trött på symbolhandlingar som går ut på att dölja de verkliga problemen för personer med invandrarbakgrund. Det vill säga bristande tillgång till arbete och service.

Tensta och Rinkeby ska vara normala stadsdelar och ska inte behandlas på ett speciellt sätt. Flytta inte ut DO hit, utan ge tillbaka den service dessa områden hade tidigare. Den borde åtminstone vara bättre än under nybyggartidens USA i ”Lilla Huset på prärien”!

Kurdo Baksi, journalist, författare och samhällsdebattör