Utförsäljningar av Stockholms sjukhus kommer inte att lösa problemen med långa väntetider och stängda avdelningar. Vi behöver en stopplag för att hindra privatiseringsivrarna.

Vänsterpartiet vill ha kvar region- och universitetssjukhusen i offentlig regi. Det krävs för att landstingspolitikerna ska kunna planera för en vård efter behov till alla invånare.

Därför ingår det i överenskommelsen om att stoppa vinstjakten i välfärden som regeringen och Vänsterpartiet ingått. Vi går fram med en lagstiftning om stopplag mot utförsäljningar om akut- och regionsjukhusen.

Men det är bråttom.

Om vi inte får en ny stopplag på plats snart kan Stockholms borgerliga landstingspolitiker komma att sälja Danderyds sjukhus. Det skulle ytterligare förvärra en redan pressad situation för patienter och anställda inom huvudstadens vård.

För tio år sen fick Sverige en stopplag som innebar att landstingens uppgift att bedriva hälso- och sjukvård som ges vid ett regionsjukhus eller en regionklinik inte får överlämnas till någon annan. Landstingen ska dessutom driva minst ett sjukhus i egen regi.

Om landstinget överlämnar driften av hälso- och sjukvård vid övriga sjukhus till någon annan ska den drivas utan syfte att ge vinst åt ägare eller motsvarande intressent. Och vården ska endast bedrivas med offentlig finansiering.

Alliansregeringen avskaffade stopplagen, men eftersom det inte kom några förslag om att privatisera akutsjukhus under deras tid vid makten har detta avskaffande hittills inte spelat någon större roll. Nu när alliansen förlorat regeringsmakten är dock läget ett annat. Den borgerliga alliansen i Stockholms läns landsting vill lösa de stora problemen i huvudstadens sjukvård genom nya privatiseringar.

Men fler privatiseringar kommer inte att lösa problemen med långa väntetider och stängda avdelningar. Det som behövs är fler händer i vården, inte fler riskkapitalister.

Det finns en överhängande risk att akutsjukhusen vid en försäljning kommer att köpas av de stora riskkapitalistbolagen. Dessa bolag har redan lagt beslag på en stor del av de övriga sjukhusen i landet. Här praktiserar de sin affärsidé, att genom ett stenhårt fokus på lönsamhet i verksamheten driva upp priset för att sedan sälja den med vinst.

Målet att generera vinst till ägarna blir överordnat ambitionen att ge patienterna en bra vård. Och pengar som vi hade kunnat använda till vår gemensamma välfärd hamnar istället i skatteparadis.

Den som följt de senaste årens debatt om vinster i välfärden kan få intrycket att privatiseringsivrarna är på defensiven. Under trycket av en massiv folklig opinion som vill att skattepengarna ska gå till vård och utbildning i stället för till vinster, verkar de vara upptagna med att försöka rädda vad som räddas kan av sin lukrativa verksamhet.

Men samtidigt som vi andra diskuterar hur vi ska komma till rätta med fuskande assistansföretag och skolor som trixar med innehållet i gymnasieprogrammen, så försöker privatiseringsivrarna flytta fram sina positioner. De är inte nöjda förrän allt det vi äger tillsammans förvandlats till privat egendom.

Därför måste vi, samtidigt som vi fortsätter diskussionen om hur vi bäst begränsar vinstintressena i välfärden, vara beredda på att parera nya framstötar från privatiseringsivrarna.

Karin Rågsjö (V), vårdpolitisk talesperson