Mediernas roll i att lyfta Trump mot segern lär analyseras under lång tid framöver. Men redan nu finns lärdomar att dra här hemma i Sverige.
Förra veckans medieutredning hamnade i skugga av USA-val och snökaos.
Men faktum är att mediernas roll i USA:s presidentval borde få varningsklockor att ringa både här och där. Utredningen innehåller många spännande förslag. Men nu måste det också bli verkstad på området.
Mediernas kris, populismens framgångar på många håll, och hatsajter på nätet som samlar likasinnade och sprider lögner, allt hänger ihop. Donald Trump vann valet i USA bland annat genom att skickligt utnyttja mediernas logik. Mannen som vid sina möten hetsar mot journalister, där vissa reportrar har behövt livvaktsskydd för att kunna fortsätta bevaka honom, bars fram i primärvalet av att kabelkanalerna sände hans möten live eftersom de gav så mycket tittare.
Committee to protect journalists kritiserade Trump, innan valet var klart, och skrev att han som president skulle utgöra ett hot mot pressfriheten. Nu är han vald. Om vi inte vill vakna upp en måndagsmorgon i september 2018 med samma baksmälla här i Sverige, är det hög tid att göra saker nu.
Mediernas kris har varit reell i många år nu. Enligt journalistikforskaren Gunnar Nygren minskade antalet lokalredaktioner med 36 procent och antalet redaktionella tjänster med 25 procent mellan åren 2004 och 2014. Fler och fler tidningar försvinner, eller blir till gratisvarianter med färre utgivningsdagar. Även i huvudstaden finns stora luckor vad gäller lokalbevakning, liksom av vardagen i många av de eftersatta områdena i våra storstäder.
Branschen har ropat på förändrat presstöd, och en förändrad moms som hänger med i teknikutvecklingen från papper till digitalt. Medieutredningens slutbetänkande innehåller intressanta förslag. Ett saftigare men strängare mediestöd samt ett nytt statligt mediebolag är några av förslagen.
Journalistikens kris hänger samman med populismens framgångar, liksom vårt beteende i sociala medier och deras benägenhet att svepa in oss i bubblor av likasinnade. Hjälps det med bättre lokaljournalistik? Inte enbart, något måste också till för att bromsa den utveckling där klickjagande och rapportering om politikens spel och kontroversiella uttalanden tar långt mer plats än saklighet.
Det här nya public service-bolaget som föreslås är något på spåren, men det är lite svårt att förstå hur det ska fungera i praktiken. Det ska ha en »ansenlig reporterstyrka« och främst producera material i andras kanaler. Det ska »producera kvalitativ journalistik där de kommersiella företagen inte förmår« och »underbevakade eller obevakade områden« ska stå i fokus. Det är lätt att läsa in det man själv kanske önskar sig i det. Som en SWAT-styrka av reportrar som kan producera god lokalbevakning där detta saknas.
Kan ett ökat stöd till lokaljournalistik motverka effekterna av den främlingsfientliga propaganda och faktaresistens som finns på nätet? Det är i alla fall ett steg på vägen. Men mer måste göras. Och det brådskar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
