Jonas Nordling SJF
Foto: Tor Johnsson

Sverige måste fortsätta vara en röst för att press- och mediefrihet ska vara en viktig del av EU:s politik, skriver Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling med anledning av Europarådets möte.

Denna vecka diskuterar Europarådets parlamentariska församling, PACE, press- och mediefrihet i Europa, attacker på journalister och utmaningarna kring nätmedier och näthat. Timingen för diskussionen kunde tyvärr inte varit bättre.

Press- och mediefriheten är hotad i många länder världen över. De senaste åren har vi också sett en trend där flera europeiska regeringar genom förändrad lagstiftning i kombination med hot och fängslande av journalister lyckats minska press- och mediefriheten.

I Turkiet pågår flagranta övergrepp på press- och mediefriheten sedan länge. President Erdogan använde i somras kuppförsöket som ursäkt för att ytterligare försämra situationen.

När jag besökte kolleger i Istanbul strax innan jul kunde jag konstatera hur utvecklingen går åt helt fel håll. Journalister som gör sitt jobb kallas terrorister, förrädare eller spioner och fängslas för att de vågar kritisera presidenten eller beskriva en verklighet han inte vill ska komma fram.

Vi kan aldrig acceptera att människor blir dödade för att de skildrar den värld vi alla lever i.

I Ungern, Polen och Ryssland blir det allt svårare för journalister att utöva sitt yrke. Nya polska lagar ger de styrande politikerna möjlighet att avskeda chefer inom public service. I Ungern finns sedan 2011 en medielag som bland annat möjliggjort för den ungerska regeringen att instifta ett medieråd som kan styra innehållet i medierna.

Under Putin har de flesta ryska medier förstatligats och fungerar alltmer som megafoner för makten. Antalet dödade kolleger i Ryssland är dessutom sedan länge oacceptabelt många, och straffriheten utbredd.

Hoten mot journalister ökar också från personer, organisationer och företag som inte är nöjda med olika typer av nyheter eller granskande journalistik. I USA hetsar Donald Trump mot media, vilket lett till hot och hat mot enskilda journalister från Trumps anhängare. Och de senaste dagarnas agerande från Trumps administration gentemot mediekåren ger inget hopp om framtiden.

Vad gäller hot mot journalister ökar problemen även här hemma. Många kolleger vittnar numera regelbundet om trakasserier och hat. Journalistförbundet arbetar aktivt med frågan om hot mot journalister sedan länge.

Det är positivt att den svenska regeringen och rättsvårdande myndigheter under 2016 upprättade en handlingsplan för att motverka hot mot bland annat journalister. Men än så länge leder fortfarande alltför få anmälningar till åtal.

I Eritrea, det land i världen där press- och mediefriheten är som sämst, sitter den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak fängslad utan rättegång sedan 2001. Han är EU-medborgare och unionens kanske ende samvetsfånge. Jag hoppas därför att rådet specifikt diskuterar hans ärende.

När press- och mediefriheten försämras så försvagas demokratin. Medborgarnas möjlighet att veta vad som pågår i samhället minskar och beslutsfattarna får lättare att agera utan insyn eller granskning.

Press- och mediefriheten är en rättighet som hela tiden måste försvaras – av såväl oss journalister som av samhället i stort. Det är därför extra viktigt att fråga sig vem som tjänar på att förtroende för journalistiken undermineras.

Sverige behöver på EU-nivå fortsätta vara en röst för att press- och mediefrihet ska vara en viktig del av EU:s utrikespolitik.

Sverige måste också stå upp mot, och sätta tryck på de andra EU-länder som genom lagstiftning försöker minska press- och mediefriheten.

Den handlingsplan som den svenska regeringen lagt fram för att motverka hot mot journalister behöver leda till att rättsvårdande myndigheter tar hoten på allvar och utreder dem.

Många journalister tvingas leva med ständiga hot som drabbar dem och deras familjer för att de fortsätter berätta och väljer att inte tystas ner.

Vi kan aldrig acceptera att medier tystas och att journalister eller andra fängslas för sina åsikter.

Vi kan aldrig acceptera att människor blir dödade för att de väljer att skildra och berätta om den värld vi alla lever i.

Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet

 

(Pressbild, fotograf Tor Johnsson)