Allvarligt att Miljöpartiet för vidare djurrättslobbyns lögner. Det skriver Johan Dalén, vd för svensk minknäring.

De senaste trettio åren har vi tyvärr fått vänja oss vid att lobbyorganisationer som Djurens rätt och Djurrättsalliansen ljuger och förtalar i sitt syfte att stoppa svensk djurhållning. Det är verkligen illa nog, men att även folkvalda lagstiftare tar upp och för vidare dessa lögner är betydligt allvarligare.

Debattörernas tal om ”djurplågeri” gränsar faktiskt till förtal och avslöjar en tydlig ovilja att ta in alla de förbättringar som skett under de senaste tio åren inom svensk minknäring – fakta man enkelt hade kunnat ta reda på genom att fråga myndigheter, veterinärer, forskare, eller varför inte näringen själv?

De hade då fått reda på att svenska minkbönder de senaste tio åren har svarat för de sannolikt största förbättringarna inom svensk djurhållning. De har investerat betydande belopp i tredimensionella boendesystem – med klättermöjlighet i fyra nivåer, berikning, leksaker, hyllor och utrymmen motsvarande 150 gånger minkens volym.

Gårdsminken visar bättre värden än alla andra djurslag vad avser djurvälfärd, plats att röra sig i förhållande till storlek, naturlig avel, berikning, sundhet och hälsa, och så vidare. Mer än 99,9 procent av djuren är friska i länsstyrelsens kontroller – samma värden som i de oberoende kontroller som Jordbruksverkets veterinärer på näringens eget initiativ genomför minst fyra gånger per år.

I en stereotypistudie som SLU genomförde 2013 hittades inga stereotypier alls hos de gårdsfödda minkarna och det konstaterades att ”den miljö som de flesta svenska minkar hålls i orsakar troligen inte stereotypa beteenden”, och i en alldeles nyligen avslutad SLU-studie från 2014 fann man inga stereotypier alls hos de studerade djuren.

Faktum är att alla de punkter på vilka näringen kritiserades i statens utredning från 2003 med råge har åtgärdats och kraftfullt förbättrats – det är dokumenterat. Helt enkelt för att inom minknäringen betalar sig god djurvälfärd även ekonomiskt. Ju bättre djuren mår, desto bättre blir produkten, och desto högre blir också priset. Därför får svenska minkbönder 20–30 procent bättre betalt än kollegor i andra länder.

Allt detta har skett dels genom de starkt skärpta föreskrifter som Jordbruksverket införde för ett par år sedan, dels på näringens eget initiativ. Att föreslå att dessa regler ännu en gång ska förändras – inte utifrån en djurskyddsaspekt utan endast för att tillmötesgå morallobbyn – är faktiskt ett hån inte bara mot seriösa lantbrukare som investerat mångmiljonbelopp i de nya världsledande systemen, utan också mot Jordbruksverkets experter. Beslut måste fattas utifrån fakta, inte utifrån ideologi och lösa åsikter.

Men att djurrättslobbyns lögner och skräckpropaganda tyvärr fått fäste inte bara hos Miljöpartiet märker vi vid vart och ett av våra hundratals studiebesök varje år och de återkommande öppna gårdar där vi bjuder in allmänheten. Besökarna har oftast förutfattade meningar med sig, och vi möter därför undantagslöst förvåning över hur välskötta gårdarna är och hur bra djuren har det.

Nyligen bjöd alla svenska minkgårdar in en skolklass till sin gård, ett mycket uppskattat initiativ. Och efter vårt senaste öppna hus förra helgen, var det inte en enda av de hundratals besökarna som i den efterföljande anonyma enkäten förklarade sig vara emot minkuppfödning.

Debattörerna fortsätter i Djurens rätts ledband och återger deras undersökning, där 78 procent är emot näringen. När Sifo genomförde motsvarande undersökning i oktober 2013 var den siffran 40 procent. Bortsett från att svaren förstås varierar beroende på hur frågorna ställs, är siffrorna mest ett mått på hur väl djurrättslobbyn lyckats sälja in sin förvrängda bild av näringen. Mer intressant är en annan fråga i Sifomätningen: ”Hur viktig skulle du säga att frågan om ett förbud mot minklantbruk är för dig?” Sju av tio svarar ”Inte viktig”.

Det är helt logiskt, för sannolikt är inte många intresserade av att betala miljarder i ersättning för att gå miste om exportintäkter i miljardklassen. I stället bör vi bejaka att svensk minknäring just nu växer mer än den gjort på tjugo år, under världens bästa djurlagstiftning – och i stället inom EU fortsätta jobba för att höja djurvälfärden i övriga EU-länder till Sveriges nivå. Det är mer ansvarsfullt både mot djuren, den svenska landsbygden och Sveriges ekonomi.

För de flesta av oss går inte den etiska gränsen vid om djur föds upp för kött-, päls-, eller sällskapsändamål – det viktigaste för oss är att djur ska behandlas väl. Och ingen ska behöva tvivla på att svenska minkar har det bäst i världen.

Vi vill heller inte att någon ska köpa en färdig bild, vare sig från oss eller från djurlobbyn, utan vi tror att det bästa alltid är att se verkligheten med egna ögon. Därför kommer vi att fortsätta med att på eget initiativ anlita oberoende kontroller och öppna våra lantbruk för allmänheten – för att vi tror att den bästa nyckeln till en saklig och ärlig diskussion är öppenhet och fakta.

Johan Dalén, vd för svensk minknäring