Låt 2015 blir året då Sveriges regering verkställer riksdagens beslut om att erkänna Västsahara. Liksom erkännandet av Palestina blir det ett tydligt meddelande till övriga EU-länder att följa vår väg.

I nästa vecka beger jag mig till södra Algeriet för att springa loppet Sahara marathon. Det gör jag för att jag som riksdagsledamot vill uppmärksamma det västsahariska folkets längtan efter frihet och rätten till sitt eget land.

Västsahara är Afrikas sista koloni och är sedan decennier ockuperat av Marocko. Det är ett område som har betydande naturtillgångar i form av rika fiskevatten och goda fosfattillgångar. I Västsahara lever människor under förtryck och det är dokumenterat att mänskliga rättigheter kränks. Delar av befolkningen är bosatta i flyktingläger i Algeriet där västsaharier under knappa omständigheter lever sina dagliga liv under villkor som är svåra för oss att förstå.

Känslan av hopplöshet och uppgivenhet blandas ständigt med känslorna av att en gång få återvända till sitt land för att där få leva i fred, frihet och trygghet. Sverige i allmänhet och svensk socialdemokrati i synnerhet har ett starkt engagemang i frågan.

År 2009 beslutade Socialdemokraterna vid sin partikongress att partiets linje ska vara att erkänna Västsahara. Det var till stor del ungdomsförbundet SSU, där jag själv var aktiv, som bidrog till att övertyga kongressombuden trots att partistyrelsen ville annat. År 2012 fattade dessutom Sveriges riksdag beslut om att erkänna Västsahara, men den borgerliga regeringen valde att inte lyssna på detta beslut och Sverige har fortfarande inte erkänt Västsahara.

I slutet av förra året fattade den nya S-ledda regeringen beslut om att erkänna Palestina. Förvisso är Sverige redan i gott sällskap tillsammans med 130 andra länder, men vi blev först ut bland de västeuropeiska länderna och därmed visade vi att vi kunde och vågade gå före. Nu är det dags att ta nästa steg och även erkänna staten Västsahara.

Under mina år som politiskt aktiv har jag på olika sätt uppmärksammat frågan om erkännande. Jag har rest runt och berättat om det som ofta kallas för den bortglömda konflikten. Jag har besökt flyktinglägren i Tindouf och jag har deltagit i den offentliga debatten.

Denna vecka befinner jag mig i södra Algeriet för att under några dagar bo i flyktinglägren och för att delta i loppet som kallas för Sahara marathon. Det är ett lopp som funnits under ett antal år och där människor från olika delar av världen deltar för att visa solidaritet med det västsahariska folkets längtan efter frihet. Jag hoppas att jag som riksdagsledamot kan vara med och bidra och sätta fokus på frågan.

Jag hoppas att 2015 blir året då Sveriges regering verkställer det beslut som en majoritet i riksdagen står för och som den socialdemokratiska partikongressen har fattat beslut om. Ett erkännande av Västsahara som en fri och självständig stat skulle ge en mycket viktig signal till omvärlden om stöd för ett helt folk och hopp om fler steg i riktning mot en lösning. Sverige har ett ansvar att visa att vi motsätter oss ockupationen i Västsahara.

Sveriges erkännande blir ett tydligt meddelande till övriga EU-länder att följa vår väg och ger därmed ökad diplomatisk legitimitet för Västsahara som en självständig stat. Erkänn Västsahara nu!

Johan Büser (S), riksdagsledamot