Bild: Stock.XCHNG

När den olympiska elden skulle paraderas genom Paris i veckan hängde borgmästaren ut en stor banderoll på stadshuset: "Paris stödjer mänskliga rättigheter överallt".

Överallt? Inte i Afrika i varje fall. Franska regeringar försöker aktivt mörka sanningen om landets stöd till regimen under folkmordet i Rwanda. Fransk afrikapolitik är ett gammalt träsk. Sedan några dagar har uppgifter om hur franska fredssoldater använt tortyr, terror och skenavrättningar under den EU-ledda fredsinsatsen Artemis i östra Kongo 2003 trängt in i svensk nyhetsmedia.

Att en gammal nyhet tinats upp beror på att en svensk befälhavare och flera soldater bevittnade en åtta timmar lång fransk sadistövning på en kongoles. "Ren jävla tortyr," säger ett ögonvittne. Sedan kom den svenska befälhavaren överens med den franska att inte anmäla utan tiga. Medhjälp till brott, helt enkelt.

Under några dagar kröp det fram underliga uppgifter om hur det svenska försvaret reagerat – eller rättare sagt inte gjort något alls förrän sommaren 2007 då en, som det verkar, halvhjärtad utredning tillsattes. Det finns dunkla uppgifter om fotografier, ren bevisning, som stulits efter att skåp brutits upp.

Och ännu återstår en del. Svenskar är medborgare i Unionen. Det ger en del nya möjligheter att driva process vid brott mot mänskliga rättigheter. Här har ett brott begåtts, men ingen väcker åtal.

I Storbritannien avgjordes ett parallellt rättsfall för två veckor sedan. Samma år som övergreppet i Kongo avled en hotellportier i Basra, Irak, efter att ha torterats av brittiska soldater. Brittisk domstol slog fast att europamedborgare är skyldiga att följa den Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter även när de befinner sig utanför Unionens gränser. Regeringen hävdade motsatsen men förlorade och måste nu betala ett magnifikt skadestånd till de efterlevande.

Bör man inte pröva samma väg i det kongolesiska fallet om det nu finns trovärdiga ögonvittnen? De allmänna åklagare som jobbar särskilt med MR-frågor borde inleda en förundersökning för medhjälp. Om det krävs en anmälan kan kanske Amnesty driva frågan. Konventionen är del av svensk lag och EU:s blivande grundfördrag.

I Frankrike ligger fallet fortfarande öppet. Det väntar på bättre bevis. Har det svenska försvarets chefsjurist varit kontakt med sin franska kollega? Brott måste leda till åtal. Särskilt när Unionens hela trovärdighet ställs på spel av omdömeslösa militärer.