Linnea Lindberg, Annelie Persson, Magnus Jonsson och Marlene Wåhlstedt
Linnea Lindberg, Annelie Persson, Magnus Jonsson och Marlene Wåhlstedt

På dataspelsfestivalen Dreamhack finns de bästa tävlingarna och de största prispotterna. Men, det är en värld där tjejer inte har en plats och sexismen frodas, skriver representanter för projektet Inkluderande e-sport.

På dataspelsfestivalen Dreamhack, som går av stapeln i Jönköping i helgen, är uppskattningsvis nittio procent av deltagarna killar. Likadant ser det ut på den stora datorfestivalen Birdie i Uppsala.

Dataspelsföreningar vittnar också om att det är svårt att få tjejer till de lokala verksamheterna. Trösklarna är för höga. Vi är fyra organisationer som gått ihop för att ge tjejer en plattform där de kan ta plats men också för att förändra attityderna hos de killar som redan deltar.

I vår projektverksamhet möter vi många som väljer att inte uppge att de är tjejer för att de är rädda att bli trakasserade av killar som tycker att de inkräktar på deras spelplan. Vi är övertygade om att en dataspelande fritid som är jämställd också skapar jämställdhet i skolan och i samhället. Men det behövs fler aktörer som arbetar för den förändringen.

Nyligen blev fallet Gamergate uppmärksammat. Det är en rörelse och en twitterstorm främst driven av män som säger att de vill granska och kräva en objektiv speljournalistik. Kampanjen har istället blivit en täckmantel för att hata och trakassera kvinnor och feminister inom spelbranschen. I skottgluggen finns spelutvecklaren Zoe Quinn och mediekritikern Anita Sarkeesian som båda har fått lämna sina hem på grund av hot.

Spelföretagen reagerade i en debattartikel i Svenska dagbladet där de tog avstånd från sexismen och våldet riktat mot kvinnorna. Det visar att det är lätt att ta avstånd från det synliga näthatet. Men de underliggande strukturerna som skapar kulturen är vad vi måste arbeta med för att komma till bukt med problemet.

I de flesta spel är manliga män med vapen och makt hjältarna, medan kvinnorna skildras som sexualiserade offer, kuttersmycken eller soldater i minimala kläder. Det är detta som Anita Sakeesian och många andra har uppmärksammat i sin kritik mot spelvärlden. Men ämnet är känsligt.

När tjejer deltar bryter de mot normerna som spelen vill upprätthålla. De är aktörer, de vill vara med på lika villkor och de tar plats på killarnas arena. I ett rum med bara killar kommer en tjej alltid att sticka ut och det är därför inte konstigt att de möter frågor om vad de har att göra där.

Bakom en dataskärm är det dessutom lätt att frågorna blir till en mobb som ifrågasätter hela deras deltagande. Vi kan alltså inte bara öka tjejers deltagande utan vi måste samtidigt arbeta med killarnas attityder till att tjejerna är där.

Om tjejerna inte tar plats i leken på fritiden kommer de i lägre utsträckning att ta plats inom data och IT-yrken och andra mansdominerade platser som vi strävar efter att skapa jämställdhet på. Vi har därför ett samhällsansvar att skapa jämställda villkor i fritidsverksamheten.

Inför Dreamhack i helgen vill vi sätta fokus på frågorna om näthat och jämställdhet. Kvinnorna som bjuds in som förebilder och kommentatorer får tyvärr utstå trakasserier från vissa håll och arrangörerna precis som spelföretagen har ett ansvar att skapa en trygg arena där alla behandlas lika.

Ingen tjej ska åka hem efter ett LAN och känna att de inte hade en plats. Det måste vara målet för Dreamhack i helgen.

Annelie Persson, generalsekreterare, Goodgame
Linnea Lindberg, ansvarig för inkluderande e-sport, Unga Örnars Riksförbund
Marlene Wåhlstedt,verksamhetsutvecklare, ABF – Arbetarnas Bildningsförbund
Magnus Jonsson, ordförande SESF, Svenska e-sportföreningen