Inga Näslund, Palmecentret, Bild: Lena Dahlström
Inga Näslund, Palmecentret, Bild: Lena Dahlström

Hur kommer världen se ut med två sådana ledare i Kreml och Vita huset? Framtiden känns plötsligt mörk, skriver Inga Näslund, Palmecentret.

Efter en lång vaknatt vid tv- och dataskärmar, står det klart att Trump står som vinnare i det amerikanska presidentvalet.

När den amerikanska valrörelsen, med alla sina bisarra vändningar och inslag, ska analyseras och förklaras, så blir det intressant vad vi får veta om den »ryska kopplingen« . Hur kunde det hända att en amerikansk presidentvalskandidat öppet prisade Rysslands ledare och berömde ryssarna för att ha hackat det demokratiska partiets mailserver? Får vi någonsin svar på frågan om Ryssland medvetet påverkade valutgången och dessutom såg till att öka misstron hos det amerikanska folket mot det amerikanska valsystemet och demokratin?

En av Donald Trumps närmaste medarbetare under valkampanjen, Paul Manafort, lämnade sitt uppdrag sedan det kommit fram besvärande uppgifter om hans konsultinsatser för den nu avsatte ukrainske presidenten Janukovitj. Även Trump själv och hans företag verkar ha ryska förbindelser, inte bara genom skönhetstävlingar utan enligt rykter också genom fastighetsaffärer. Han har tidigare beskrivit Vladimir Putin som en »vän« men under valkampanjen sagt att han aldrig träffat honom. Då Trump inte publicerat sina skattedeklarationer har man inte kunnat kontrollera om han har några ekonomiska band till Ryssland.

Under Republikanernas konvent i juli drev Manafort frågan om att mildra skrivningarna om ett fördömande av annekteringen av Ukraina i republikanernas valplattform, och fick igenom detta. Det var en av de få frågor som Trump med rådgivare prioriterade i detta sammanhang.

Är det därför som Putin stödjer Trump? Är det för att han vill ha en »köpt« president som företräder ryska intressen i Vita huset? Är Trump en nyttig idiot som inte förstår bättre? Vill den ryska ledningen splittra NATO? En sak är säker: anti-Clintonpropagandan har varit intensiv i rysk TV, som är helt kontrollerad av makthavarna. Visst fanns det röster, utrikespolitiska experter även i Ryssland som föredragit en seger för Clinton – som är mer förutsägbar än den lynnige Trump, men de verkar vara undantag från normen.

Putin verkar vara övertygad om att en oberäknelig Trump är bättre än Clinton. (Kanske räknar Putin med att kunna kontrollera honom – men kan han det? Kan någon?) Obama och Clinton står för ett Amerika som Putin använt som en yttre fiende för att öka sin popularitet och ena det egna folket.

Trumps oförblommerade rasism och förakt för svaga grupper verkar inte bekymra. Hans beundran för Putin verkar i mycket handla om att han beundrar en stark ledare – och man kan ju oroa sig för utvecklingen i USA för yttrandefriheten och alla andra friheter också om han hämtar inspiration för sin ledarstil i Kreml.

Putin och Trump har det gemensamt att de står för en reaktionär politik i frågor som abortförbud, anti-gay-lagar med mera – är det en slump att de hittat varann? Hur kommer världen att se ut när de fått styra varsin stormakt? Det kan inte hjälpas att framtiden av många skäl plötsligt känns mörk.

Inga Näslund, Palmecentret