Åsa Eriksson (S)
Åsa Eriksson (S)

CETA-avtalet Frihandelsavtalet mellan EU och Kanada har redan inneburit att den svenska exporten till Kanada ökat med 14 procent. Det är dags att reda ut de missförstånd som lett till kritik mot avtalet, skriver riksdagsledamoten Åsa Eriksson (S).

Handelspolitiken är central för Sveriges tillväxt. Vår samlade export skapar inte mindre än 1,4 miljoner jobb i Sverige. CETA-avtalet kommer att innebära ett lyft i de svensk-kanadensiska relationerna.

Dock lyfts kritiska röster mot det kommande frihandelsavtalet, som om de lämnas obesvarade, kan riskera att påverka Sveriges konkurrenskraft.

Sverige är ett relativt litet land med en ekonomi som är beroende av handel. Vi har ett särskilt behov av stabila spelregler och öppenhet mot omvärlden. Handel ska höra ihop med ett hållbart företagande fritt från korruption och respekt för mänskliga rättigheter.

Det är centralt att globaliseringen sker på ett ansvarsfullt sätt så att fler människor får det bättre ställt. Den globala konkurrensen innebär att jobb kan komma att förändras, eller rent av försvinna, men den leder också till att ännu fler nya jobb växer fram.

CETA-avtalet (Comprehensive Economic Trade Agreement) tillhör en ny generation av frihandelsavtal som reglerar handel och investeringar mellan Kanada och EU och dess medlemsstater.

Avtalet syftar till att bland annat skapa förutsägbara regler för investeringar, avveckla tullar för både industri- och jordbruksprodukter och innehåller åtaganden på konkurrensområdet.

Tvärtemot innebär det nya frihandelsavtalet att ett visst »golvskydd« slås fast, gällande möjligheten att skydda människor, djur och växter..

Det har också som mål att ge ett effektiv skydd för immateriella rättigheter. Reglerna ska ta hänsyn till utvecklingen av den internationella handeln, såsom den ökade betydelsen av globala värdekedjor och växande tjänstehandel.

I debatten har ibland kritiska röster höjts mot CETA-avtalet. Det verkar finnas många missförstånd om vad avtalet egentligen innebär. Dels handlar kritiken om att avtalet kan komma att begränsa ländernas möjlighet till en progressiv lagstiftning, dels om att CETA-avtalet kommer att leda till att Sverige behöver minska sina krav på bland annat miljövillkor, livsmedelssäkerhet och arbetsvillkor.

Av erfarenhet från EU:s tidigare frihandelsavtal kan vi notera att en kraftig ökning av både export och import sker efter att avtalen trätt i kraft.

För regeringen ligger CETA-avtalet helt i linje med målen om ökad sysselsättning, stärkt konkurrenskraft och tillväxt utan att möjligheten att stärka skyddet för miljön, löntagarnas intressen och människor och djurs hälsa försämras.

CETA-avtalet och dess olika klausuler svarar upp mot den kritik som finns. Avtalet kommer inte att påverka Sveriges möjligheter att reglera känsliga sektorer. Inte heller tvingar avtalet stater att privatisera eller avreglera offentliga tjänster.

Tvärtemot innebär det nya frihandelsavtalet att ett visst »golvskydd« slås fast, gällande möjligheten att skydda människor, djur och växter. CETA kommer inte att hindra oss att gå före i viktiga politikområden såsom miljö och folkhälsa.

I CETA-avtalet finns ett investeringsskydd för företag som investerar i andra länder. I december 2016 gav regeringen Kommerskollegium i uppdrag att tillsammans med berörda myndigheter göra en fördjupad analys av CETA-avtalet.

Myndigheten kom fram till att om Sverige tillåter en investering och sedan inför eller återinför ett monopol kan detta, under särskilda förutsättningar, ligga till grund för ersättningsskyldighet för staten, på samma sätt som enligt svensk rätt i dag.

Skyddet för utländska investeringar handlar i grunden om att Sverige inte ska göra skillnad på om det är ett kanadensiskt företag eller ett svenskt. Samma regler och lagar ska gälla för alla företag i Sverige.

Trots att Kanada är världens 10:e största ekonomi och ett land som på många sätt liknar Sverige har vår export dit tidigare inte varit särskilt omfattande.

Det finns många skäl att utveckla de redan goda svensk-kanadensiska relationerna och CETA blir en utmärkt plattform för att åstadkomma detta.

Utan frihandel skulle vår ekonomiska utveckling vara klart sämre och det skulle också göra välfärden betydligt svagare. För oss socialdemokrater är handel en grundbult i svensk ekonomi och en mycket viktig parameter för att stärka vår välfärdsstat.

Genom progressiva frihandelsavtal, som CETA, kommer vi kunna stärka svensk konkurrenskraft, öka sysselsättningen ytterligare och laga revorna i välfärden. Så bygger vi den svenska modellen starkare.

Åsa Eriksson (S) är riksdagsledamot från Västmanland