Helt rätt att tala om ett »ödesval«

fredagskrönika Det går onekligen att dra historiska paralleller och alarmistiskt tala om ett ödesval på söndag. För att landet ska gå att styra krävs det att alla partiledningar kommer upp ur valrörelsens skyttegravar. skriver Anders Jonsson. 

Under ett långt yrkesliv, som huvudsakligen bestått av att bevaka svensk inrikespolitik, har jag lärt mig att man ska passa sig för att vara alarmistisk och att dra historiska jämförelser.

Det är sällan så dåligt som det ser ut och historien upprepar sig nästan aldrig. Men inför valet på söndag är frågan om det inte är dags att slänga de gamla lärdomarna överbord.

Det går nog att med rätta tala om ett ödesval där historien lär oss hur illa det kan gå om inte de politiker och partier som står för den liberala demokratin förmår att hantera situationen efter valet.

Den »verkliga förändring« som är Jimmie Åkessons och Sverigedemokraternas långsiktiga mål är ett helt annat samhälle än den demokrati och yttrandefrihet vi har idag. Och faktum är att de tillämpar samma strategi som Adolf Hitler och nazisterna gjorde i Tyskland på 1920- och 1930-talet.

Målet ska nås genom att skapa kaos som visar att de etablerade politikerna inte klarar av att regera och uppfylla det som folket verkligen vill.

Jag påstår inte att SD är ett nazistiskt parti som bokstavligen vill rensa ut folkgrupper, inte alls. Men deras taktik har klara likheter och SD:s förebilder idag är regeringarna i länder som Ungern och Polen där yttrandefriheten och rättssystemets oberoende sätts på undantag.

Lägg till det att ledande SD-politiker som vice talman Björn Söder talar om en folksjäl och ställer grupper mot varandra som nazisterna gjorde. Nazisterna hade sitt SA (Sturmabteilung) vars uppgift var att provocera och störa ut motståndarnas möten och skapa våldsamma konflikter.

Idag har SD en anonym digital armé som via internet gör samma sak på sociala medier. Som Brit Stakston skriver i DN: »Ju mer nätet fylls av synkroniserat skränande arméer desto mer tystnar den nöjda majoriteten. Resultatet är ett uppskruvat debattklimat där även privatpersoner angrips och tystas av anonyma nätaktivister.«

I Tyskland lyckades nazisterna ta makten eftersom kommunisterna och socialdemokrater var som hund och katt och liberalerna inte förmådde att samarbeta vänsterut.

Det går onekligen att dra historiska paralleller och alarmistiskt tala om ett ödesval på söndag.

I Tyskland på 1930-talet lyckades nazisterna ta makten eftersom kommunisterna och socialdemokrater var som hund och katt och liberalerna inte förmådde att samarbeta vänsterut.

Frågan är vilket ansvar de rödgröna och allianspartierna förmår att ta när valresultatet visar att SD är tungan på vågen i riksdagen och kan stoppa varje statsminister, regering och budget så länge de gamla blockgränserna består.

För att landet ska gå att styra krävs det att alla partiledningar kommer upp ur valrörelsens skyttegravar.

• Så länge Centern och Liberalerna håller fast vid att de inte kan regera med direkt eller indirekt stöd av SD så är en alliansregering inte möjlig.
• Så länge allianspartierna inte kan tänka sig att släppa fram Stefan Löfven som statsminister om de rödgröna får fler röster än de borgerliga är en rödgrön regering inte möjlig.
• Så länge socialdemokraterna och Stefan Löfven inte kan ingå i en regering med mindre än att S har statsministerposten blockeras möjliga regeringsalternativ ytterligare.
  

Det är fullt förståeligt att den socialdemokratiska ledningen före valet håller fast vid den gamla självbilden. Men tiderna förändras och det är annorlunda att vara ett parti som brukade få mer än 40 procent av rösterna och ett som får 25 procent.

S-ledningen måste inse att det inte är givet att partiet antingen ska leda regeringen eller också vara i opposition om man vill slå vakt om ett anständigt Sverige.

Samma insikt måste tränga in hos moderatledningen. Det blir dags för de vuxna att träda in i talmansrummet för att tala med Ulf Kristersson.

Det är bara att hoppas på att det blir så. Att vi får se mer konstruktiva och pragmatiska tongångar när väljarna sagt sitt och dimmorna skingrats på valnatten. Annars kommer SD och Jimmie Åkesson fortsätta att skapa kaos.

Anders Jonsson har mångårig erfarenhet av att bevaka inrikespolitik och har bland annat varit inrikeschef på SR Ekot.