Donald Trumps klimatförnekande och nya naturkatastrofer gör det lätt att se mörkt på framtiden. Ändå finns det hopp. För nya reformer, inte minst i Sverige, öppnar springan till en klimatsmartare framtid.

I svallvågorna efter förra veckans politiska skandaler – en ny svart vecka för det av många utdömda Miljöpartiet  – har miljön återigen hamnat i skymundan. Som det faktum att det i dag är fem år sedan den klimatuppgörelse som brukar kallas Kyotoprotokollet uppdaterades i Doha.

Mycket har hänt i den internationella politiken sedan dess, och på många vis ser det mörkare ut. Donald Trumps envisa klimatförnekande håller i sig och USA vägrar fortsatt att skriva under Parisavtalet, även om amerikanska städer som San Francisco redan gjort det.

Miljöminister Isabella Lövin vädrade dessutom tilltagande oro efter klimatmötet i Bonn. Trots i övrigt lyckade förhandlingar går det inte att enas om gemensamma regler för hur länderna ska redovisa utsläpp. Och utan transparent redovisning, ingen tillförlitlig statistik eller forskning.

Till råga på allt verkar det för varje dag alltmer omöjligt att nå FN:s mål om högst två graders uppvärmning. Forskare talar nu om att jorden lämnat holocen – där vi befunnit oss de senaste 11 000 åren – och inträtt i en ny geologisk epok: antropocen.

Fram till för inte så länge sedan har temperaturen skiftat plus eller minus en grad förhållandevis stadigt. Det är under de förhållandena som vår mänskliga civilisation vuxit fram. Nu kommer förändringarna slag i slag. År 2016 låg till exempel det globala snittet på en ökning med en och en halv grad, vilket gör att vi börjar äntra okänt territorium.

»Du sköna nya värld« har blivit »du varma nya värld«.

Det kommande decenniet kommer präglas av extrema väderhändelser, förändringar av jordens ekosystem, höjda havsnivåer och ökad försurning.

Det kommande decenniet kommer troligtvis präglas av extrema väderhändelser, förändringar av jordens ekosystem, höjda havsnivåer och ökad försurning – vilket i sin tur kan leda till ett växande antal klimatflyktingar, större fattigdom och i värsta fall fler väpnade konflikter.

Mitt i det klimatpolitiska haveriet lyser trots allt Sverige som en fyrbåk. Ja, ni läste rätt. Och en stor del av framgångarna står det utskällda MP för. I kulissen, utan större mediebevakning, håller ett nytt, klimatsmartare Sverige på att ta form.

Det handlar om blygsamma reformer, som att alltfler vanliga människor och familjer installerar solceller på sina tak som en följd av att regeringen ökat solinvesteringsstödet rejält – men även om större förändringar.

Redan i januari träder nämligen Sveriges nya klimatlag i kraft. Den skapar ett imponerande ramverk för en ny typ av ambitiös, stabil och långsiktig klimatpolitik. Det är faktiskt inget mindre än ett mirakel att den kunde antas. Men som vanligt misslyckas Miljöpartiet med att kamma hem berömmet för de stora ting man faktiskt genomför.

Med det nuvarande upplägget har vi äntligen fått miljöpolitiska mekanismer som liknar finanspolitikens. Allt är med andra ord inte nattsvart.