Ewa Larsson. Bild: Privat

Kvinnors villkor och perspektiv aktualiseras endast undantagsvis i dagens ekonomiska politik. I en grön feministisk ekonomi tillmäts sociala villkor lika stor betydelse som miljö och ekonomi, skriver Ewa Larsson ordförande Gröna kvinnor.

Nu är det tjugo år sedan första Riomötet då världens länder enades om att miljö skulle vara ett gemensamt politikerområde. Fem områden definierades för hållbar utveckling varav två gjordes mätbara. Uppföljning sker i sommar på FN:s konferens Rio+20. Två områden ligger i fokus: Grön ekonomi och institutionella strukturer för uthållig utveckling. Gröna kvinnor kommer vara på plats; vi kräver jämställda strukturer där minst femtio procent kvinnor medverkar i omställningen på sina villkor och en grön feministisk ekonomi där sociala villkor tillmäts lika betydelse och värde som miljö och ekonomi.

Kvinnor och män påverkar samhället olika genom sina olika erfarenheter och livsbetingelser. Generellt har män mer pengar och spenderar dem klimatbelastande. Män styr till överväldigande del över den politik som kan sätta regler för oetisk och miljöskadlig verksamhet och de äger och styr över det näringsliv som orsakar klimatförändringar.

Detta görs utifrån spelregler som är satta att maximera vinst i alla led utifrån en gammal förlegad och ohållbar nationalekonomisk grundsyn baserad på tankar skapade utifrån en teoretisk bild av en verklighet som aldrig har existerat.

Sveriges riksbankschef ansåg i början av 2010 att ”vi går mot striktare regler inom det finansiella systemet” och uppmanade banker till att ha större buffertar för att täcka de risker de tar. Vad han inte sade är att banker sedan tio år tillbaka även har rätt att spekulera och investera med kundernas lönekonton. Initiativ kom samtidigt från Baselkommittén att skärpa de internationella kapitalkraven. Världsbanken uppmärksammade att bättre beredskap behövs. Inget av de organ som har att påverka bankerna har uppmanat dem att ta mindre risker. Inte ett ord sägs om att bankerna själva kan ta investeringsansvar för klimatförändringar och social utslagning.

Om penningplacerare, stora som små, i stället väljer att placera sina pengar i banker som tar socialt och ekologiskt ansvar skulle självsanering uppstå. Några styrmedel, som att styrelser i företag görs ansvariga för skador de orsakat och att mindre banker befrias från en del, skulle självklart underlätta omvandlingen.

Gröna kvinnor argumenterar för att även aktieägande ska följas av ett ansvar, inte bara för vinsten utan också för företagets sociala och ekologiska beteende. Det stödjer inriktningen till socialt företagande. Basen i det sociala företaget är delaktighet och återinvestering i egna eller liknande verksamheter. Affärsidén är en kombination av demokrati med egenmakt och självhjälp. De sociala företagen binder ihop entreprenörskap med individens behov av arbete och samhällets behov av varor och tjänster. I Europa har sociala företag redan skapat hundratusentals nya jobb.

Modiga politiker utan eget intresse i storbankerna, bör omgående stärka förutsättningarna för nya hållbara banker. De gemensamma spelreglernas grundförutsättningar kräver ett utvidgat ansvar. Annars blir det inget kvar åt kommande generationer och deras behov.

Gröna kvinnor fokuserar på vad köns- och samhällsroller betyder i omställningsarbetet. Dagens problemformuleringar, de institutionella lösningarna och målformuleringarna kan få oss att tro att samhället består uteslutande av män. Kvinnors villkor och perspektiv aktualiseras endast undantagsvis och då främst som offer. Nationalekonomin bidrar till detta genom att utgå från att det bara är dagens satta priser som uttrycker verkliga värden.

I dag får allt fler kvinnor världen över möjlighet att utbilda sig och kan ta egen plats inom politik och näringsliv och formulera sina värden utifrån egna erfarenheter. Kvinnan och feminismen är en del av lösningen att tillsammans och rättvist fortsätta den omställning som redan pågår.

Om detta vill vi samtala med dig om på ABF kl 12.45 den 5 maj på Feministiskt Forum.

Ewa Larsson, ordförande Gröna kvinnor, samhällsvetare, Waldorflärare, tidigare riksdagsledamot och M.GEI, Full Professional Membership of the Green Economics Institute in Oxford.