Lara Siadat,
Ebba Borg, 
Alice Josephson, 
Aida Badeli,
Lara Siadat, Ebba Borg, Alice Josephson, Aida Badeli,

Endast 16 procent av Sveriges kommuner har aktuella rutiner för hur skolgången ska säkras för barn som lever i skyddat boende för att de hotas av våld och hedersförtryck. Man ska inte behöva välja mellan säkerhet och skolgång, skriver kongressombud och talespersoner från Grön Ungdom.

Barnkonventionen slår fast att alla barn har rätt till utbildning. Trots detta har inte alla barn möjlighet att gå i skolan när de lever i skyddat boende.

Många barn som lever skyddat har bevittnat våld i nära relationer eller drabbats av hedersförtryck.

Hederskultur är ett begrepp som beskriver mönster som kränker människors frihet och självständighet. Inom hederskulturer kontrollerar familjen kollektivt individens möjligheter och val. När barn lever i skyddat boende, krävs det att de får det stöd de behöver.

Skolan ska vara en fristad för barnet. Om barnet är utsatt för familjens kontroll och lever med hedersrelaterade normer så är skolan oftast en plats att kunna leva sitt eget liv, utanför familjen. Skolan blir en oas för barnet att kunna utvecklas kunskapsmässigt, socialt och få vara en fri individ.

Om barnet är utsatt för familjens kontroll och lever med hedersrelaterade normer så är skolan oftast en plats att kunna leva sitt eget liv utanför familjen. Skolan blir en oas.

Skolplikten börjar höstterminen det år barnet fyller sju år. Trots detta har inte alla barn tillgång till skolgång när de lever i skyddat boende. Skolgång och säkerhet måste gå hand i hand.

I vissa fall när barnet lever i skyddat boende och av säkerhetsskäl inte kan gå kvar i samma skola krävs det att kommunerna har en rutin för att hjälpa barnen. Det kan exempelvis göras genom att barnet flyttas till en ny skola, får möjlighet att gå i en skola i en annan kommun.

För att sådana skolbyten ska kunna realiseras på ett smidigt sätt, måste fler kommuner ha en utarbetad rutin för hur de ska agera helst innan situationen blivit riktigt allvarlig. En annan möjlighet är att barnet får tillgång till någon form av hemundervisning.

Det gäller för kommunerna att ligga steget före för att kunna skademinimera och för att kunna finnas till som ett stöd för det utsatta barnet. Barn ska inte behöva lida av att inte heller få gå i skolan när de är som mest utsatta.

Idag lever alltför många barn i skyddat boende, som en konsekvens av att deras trygghet i hemmet är hotad. Barnen som varit vittne till våld, eller själva utsatts för våld hemma, har stora behov att trygghet och stabilitet. Då blir skolan en viktig plats där de får socialt sammanhang, rutiner, en trygg miljö och stimulans.

Trots vetskapen om skolans betydelse är det bara 16 % av landets kommuner som har en aktuell rutin för att kunna säkra barnens skolgång. Det visar Socialstyrelsens undersökning Öppna jämförelser 2016 – Våld i nära relationer.

Det är inte acceptabelt. Det är kommunernas ansvar att erbjuda alla barn en trygg skolgång oavsett om de lever i skyddat boende eller inte.

Det är dags för alla kommuner att ta sitt ansvar och utforma rutiner för barnets skolgång. Här har vårt moderparti, Miljöpartiet, en viktig roll att spela i arbetet för att hela samhället ska stå bakom det utsatta barnet.

En utmaning vår utbildningsminister Gustav Fridolin måste ta sig an.

Under Miljöpartiets kongress 26–28 maj kommer Grön Ungdom att driva att Miljöpartiet ska verka för att alla barn ska ha tillgång till skolgång under den period de lever i skyddat boende.

Det är vår skyldighet, som gröna, att inte låta barns rättigheter falla i mörker. Man ska inte behöva välja mellan säkerhet eller skolgång, det måste gå hand i hand.

Lara Siadat, Kongressombud Grön Ungdom

Ebba Borg, Kongressombud Grön Ungdom

Alice Josephson, Jämställdhetspolitisk talesperson Grön Ungdom

Aida Badeli, talesperson i mänskliga rättigheter Grön Ungdom