De som oroas av de nationalistiska värderingarna som sprids måste våga ta striden för att stärka urholkade institutioner som EU och FN, skriver Göran Färm (S), fd Europaparlamentariker.

Flyktingkrisen målas ofta upp som ”ännu ett exempel på EU:s kris”.

Det är en bild som bör problematiseras. Sanningen är snarare att medlemsstater som pressas internt av högernationalistiska framgångar vägrar låta EU spela den roll i migrationspolitiken som unionen bör få göra.

Dagens kris är nämligen inte bara en kris för den praktiska hanteringen av flyktingströmmarna. Den är än mer ett misslyckande för idén att forma en uppsättning universella värderingar – demokrati, mänskliga rättigheter, öppenhet men också fri rörlighet och fri handel – som grund för det globala och europeiska samarbetet.

Därmed är den också en kris för ambitionen att göra EU, Europarådet och FN till slagkraftiga verktyg för dessa värderingar.

Krisen handlar inte bara om EU.

När högerpopulismen kräver rigida tak för flyktingmottagandet är det ett grundskott mot tanken bakom FN:s flyktingkonvention, den absoluta skyldigheten att ta emot skyddssökande flyktingar. Första gången FN:s konvention från 1951 prövas på allvar verkar många vilja överge den, just när den behövs som bäst – även i USA och arabvärlden.

Och första gången EU:s alltmer gemensamma asylsystem prövas på allvar vägrar de som nyss har beslutat om det att själva tillämpa det!

Frustrationen kändes när EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker talade i Europaparlamentet häromdagen. De 160 000 flyktingar som skulle omfördelas har blivit knappt 1 000, därför att man inte kan enas om hur löftena praktiskt ska uppfyllas.

Gapet mellan löftena och verkligheten måste minska, annars riskeras hela EU:s trovärdighet, utbrast en frustrerad Juncker.

EU:s rådsordförande, den polske liberalen Donald Tusk, måste känna sig än mer frustrerad.

Hans eget parti förlorade just valet i hemlandet till EU-skeptiska, nationalistiska och reaktionära partiet Lag och rättvisa. Det lär innebära att nyckellandet Polen framöver går emot den polske EU-ordförandens linje.

Problemet är att få länder orkar kämpa för ett EU som är starkt nog att faktiskt kunna hantera utmaningarna på ett handlingskraftigt sätt. Varje gång någon har lanserat en riktigt stark ledare för att presidera i EU-kommissionen blockeras man av något land som fruktar ett starkt och handlingskraftigt EU.

I stället står vi där med B-figurer som Barroso och Juncker.

Varje gång man visar att EU saknar befogenheter och resurser för att kunna utforma en slagkraftig politik bromsas detta i budgetförhandlingar.

Många, inte minst USA, gör detsamma i FN – och på samma sätt står vi där med svaga ledare som Ban Ki-Moon, förlamande veton och ihåliga löften utan resurser.

I dag borde det vara uppenbart att samhällsutvecklingen kräver mer handlingskraft över gränserna både i Europa och globalt för att kunna hantera utmaningar som den ekonomiska stagnationen, finanskrisen, protektionismen, klimatet, miljön, migrationen.

I stället stärks värderingar som inte bara är nationalistiska, utan alltmer främlings- och kvinnofientliga.

De som oroas av den utvecklingen måste hitta en väg att ta matchen så att motmedel som ett starkt EU och ett handlingskraftigt FN kan utvecklas i stället för att urholkas.

Göran Färm (S), fd Europaparlamentariker