ledare De flesta politiker är överens om att hela landet ska leva. Att människor som vill bo kvar på sina orter nu istället tvingas flytta är ett slag mot de bygder som tagit väl vara på nya invånare. 

Det borde ha ordnats en segerfest i Krokoms kommun, Jämtland. Ballonger, firanden och kanske ett hyllningstal från statsministern eller Migrationsverkets generaldirektör. Krokom är en av de bästa kommunerna i landet på att få ut nyanlända i jobb. Där görs allt för att flyktingar ska stanna. De behövs – att rekrytera folk till arbeten på glesbygden är en av kommunens utmaningar. Så när fler flyktingar började komma växlade Krokom upp. Såg en chans att rädda skolor och hitta anställda till äldreomsorgen.

En nyanländ i Krokom får hjälp dag ett för att komma in på arbetsmarknaden. Frivilliga har ordnat språkcaféer. Idrottsföreningar samlade in utrustning så att de nya barnen också kunde vara med. Resultatet blev som sagt lyckat, kanske är det därför många vill bo kvar. Sakina bor i Kaxås (Krokoms kommun) och vill i framtiden bli läkare på Östersunds sjukhus. Hon är en av många som gärna skulle bygga sitt liv här.

Men Krokom fick ingen segerfest. Istället blev det en avskedsfest – och inbjudna var hundratals asylsökande som Sakina.

Men Krokom fick ingen segerfest. Istället blev det en avskedsfest – och inbjudna var hundratals asylsökande.

Migrationsverket avvecklar verksamheten på flera platser, bland annat i Jämtland. De lokala nyheterna hade rubriken att 600 asylsökande tvingas lämna länet. De måste flytta till anvisad ort med 14 dagars varsel, får bara ta med sig några resväskor och ingen hänsyn tas till barnens skolgång, rapporterade P4 Jämtland. Jämtland lider redan brist på människor i arbetsför ålder och nu tappar man plötsligt ytterligare, vilket politiker i länet frustrerat har påpekat.

Hanna Wagenius (C) är ordförande för kommunfullmäktige i Östersund. Hon var med på avskedsfesten och beskrev det skeva läget för SVT. Man arbetar hela tiden för att få fler att flytta till länet, sedan ska människor som vill bo kvar och har rotat sig plötsligt flyttas.
Hon har rätt. Det är ett galet läge, där olika delar av samhället inte tycks veta vad den andra håller på med.
Krokom behöver fler invånare och har guldstjärna i jobbskapande, men då lägger Migrationsverket ner.

Länet försöker locka barnfamiljer, men nu rycks elever upp mitt i terminen. Alla politiker tycks vilja att hela landet ska leva, men nu blir små klasser ännu mindre. Ungefär samtidigt som avskedsfesten hölls kom ett annat besked. Arbetsförmedlingen lägger ner vartannat kontor, totalt 130 stycken. Och det är glesbygden som kommer drabbas hårdast.

De flesta politiker är överens om att hela landet ska leva. Men när politiska frågor för just glesbygd lyfts brukar det lätt landa i bensinpriset. Visst påverkar bränsleräkningen många i glesbygd, men invånare i Krokom eller Arjeplog är inte maskiner som enbart behöver bensin. Viktigare är den normala samhällsservice som storstadsbor tar för given. Välfungerande skola, post, myndigheter på plats, polis som rycker ut när det behövs, rekrytering av personal. Varje förändring eller nedskärning har sina argument. Migrationsverket behöver exempelvis effektiviseras när antalet asylsökande gått ned. Men då är det som kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog, Britta Flinkfeldt (S), beskrev i en debattartikel på temat: ”Var och en för sig syns varje förändring hanterbar. Men det samlade resultatet blir förödande”.

Igår, tisdag, flyttades de asylsökande i Änge och Kaxås till sina nya orter i andra län. Kaxås skola tappade då plötsligt sex av sina totalt 43 elever.

Att människor som vill bo kvar i Jämtland flyttas är ett slag mot bygderna som så väl tagit vara på nya invånare. Det är en motgång för de personer som ville leva där.
Och ett underbetyg till samhällets förmåga att organisera sig.