Sjukvårdskrisen i Stockholm är ett alarmerande exempel på bristande politiskt ansvarstagande för ett av välfärdens kärnområden. Under Filippa Reinfeldts ledning har Stockholms läns landsting styrts utifrån dogmen om låga skatter, marknadsmodeller och fri etableringsrätt. Därigenom skulle sjukvården bli så mycket bättre. Den gamla sossepolitiken förpassades till historiens skräphög. I Moderaternas nya sköna värld skulle allt bli bättre: mer valfrihet, lägre skatter och mer vård. Nu håller verkligen på att hinna i kapp denna skönmålning.

De senaste veckornas rapporter är ingen överraskning för de som följer utvecklingen inom sjukvården. Men nu är krisen akut. Vi har fått rapporter om födslar som genomförs utan smärtlindring i en skrubb. På Karolinska är situationen särskilt alarmerande. Operationer ställs in och infektioner sprids på sjukhuset. Vinterns kräksjuka och influensaepidemi har försatt sjukhuset i stabsläge. Men i grunden är det fråga om en underdimensionering av antalet vårdplatser, särskilt för äldre patienter.

Thomas Flodin, ordförande i Stockholms läkarförening, framhåller att Sverige har lägst antal vårdplatser i västvärlden och Stockholm har minst antal platser i landet. Oppositionen har påpekat detta i olika sammanhang under flera års tid. Liksom företrädare för sjukvårdsprofessionen. De nya platser som tillkommit matchar inte ens befolkningsökningen. Vården är helt enkelt underdimensionerad i detta avseende.

Så vad gör sjukvårdslandstingrådet Filippa Reinfeldt? Hon har hittills odlat ett slags drottninglikt förhållningssätt till sitt ämbete. Hon talar med varm röst om hur bra allting har blivit. Men hon tar mycket sällan en debatt med sina kontrahenter. Särskilt när hon var gift med statsministern behandlades hon ofta som Sveriges first lady. Det var många livsstilsintervjuer och reportage om Filippa som mamma och modeikon. Så sent som förra veckan intervjuades hon i Dagens Industris helgbilaga och där låg fokus på hennes nya liv som singel.

Nu använder hon strategin att skylla krisen på Karolinskas ledning. Detta är snarast ett mönster i den svenska politiken på 2000-talet. Ansvaret förflyttas till de som ska leverera en tjänst eller utföra en uppgift. Det har visat sig vara en effektiv mediastrategi i det korta perspektivet. Och jag skulle också vilja hävda att den är en del av en borgerlig avpolitiseringsstrategi och en viktig ingrediens i projektet de nya moderaterna. Så Filippa skyller på Karolinska. Carema fick exempelvis hård kritik för förhållandena på Koppargården, men ingen ställde de lokalpolitiker i Stockholm som genomfört upphandlingen till ansvar. På samma sätt är det ofta tjänstemännen på Försäkringskassan som fått stå till svars för de nya brutala sjukförsäkringsreglerna, inte den ansvariga ministern. Regeringen duckar i allt från FOI-skandalen till Telia-debaclet.  Och ja, Filippa hon tycker att Karolinska borde skärpa till sig.

Dagens sjukvårdskris i huvudstadsregionen är ett politiskt misslyckande. Varken mer eller mindre. Vårdval Stockholm kommer med sin fria etableringsrätt och sitt orimliga ersättningssystem att leda till en kostnadsexplosion för primärvården. Samtidigt finns inte tillräckligt med resurser för annan kostnadskrävande vård. I kombination med realt sett minskade resurser kan resultatet bara bli ett. Vi har en sjukvårdskris i Stockholm. Det kan inte ens Filippa Reinfeldts skönmålning dölja.