Deltidsarbetet är i dag det starkaste kvinnliga beteendet i Sverige.

Om det nyklubbade beslutet om skatteavdrag för läxläsning varit satir skulle det kunna beskrivas som en träffande gestaltning av en av arbetslinjens konsekvenser: Allt är till salu. Tyvärr är det inte en sketch, ironi eller överhuvudtaget från fantasin. Det är ett förslag som en majoritet i den svenska riksdagen ställt sig bakom.

Likt många andra skatteavdrag och reformer som Alliansregeringen genomfört är det till för dem som redan har arbete och goda inkomster. På bekostnad av dem som har mindre. Vad ska det annars kallas när läxläsningsrut-RUT genomförs samtidigt som resultaten sjunker och segregeringen i skolan ökar, eller när svaret på ungdomsarbetslösheten verkar vara FAS 3. Politiska förslag blir till fällor i stället för alternativ.

De allt sämre arbetsvillkoren i kvinnodominerade yrken, särskilt arbetaryrken, i så väl offentlig som privat sektor med osäkra anställningar, låga löner och deltider är ett annat exempel på en fälla. Arbetslinjen säger att du bör arbeta heltid, jobbskatteavdraget och lägre a-kassa ska stimulera människor till att arbeta mera. Men på allt för få arbetsplatser erbjuds heltider.

I kommuner är deltiderna till och med ännu vanligare än de dryga 30 procent som arbetsgivaren SKL uppger. Tidigare i höst visade tidningen Kommunalarbetaren att varannan kommunanställd kvinna arbetar deltid. Ändå hörs inte krav på förklaringar eller åtgärder från ansvariga politiker.

Problemet med deltid är inte arbetstiden i sig. Problemet är konsekvenserna det innebär i dag, en inkomst som det kan vara svårt att klara sig på. Kombinationen utbrett deltidsarbete bland kvinnor och jobbskatteavdraget innebär dessutom att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män kraftigt ökat  (kvinnors inkomst är 74 procent av mäns).

Problemet är också ett samhälle som efterfrågar ett beteende som är omöjligt. För det är omöjligt, även för den mest rationella, att följa jobbskatteavdragets stimulans att arbeta mera om det som erbjuds är deltid. Nu verkar det också som att det kan bli svårt för kommuner där det finns mycket konkurrensutsatt hemtjänst eller äldreomsorg att erbjuda heltid, även om det är ett politiskt mål. I en färsk rapport från Västerås kommun är en slutsats att det inte går att ställa krav på rätt till heltid för personalen i upphandlingar.

Deltidsarbete är det starkaste kvinnliga beteendet som finns i Sverige enligt en ny avhandling. Hur mycket vi ska arbeta, hur mycket arbete som behövs och som är hållbart är en ideologisk fråga som tål att diskuteras. Men svaret på en sådan övning kan inte ha med kön att göra. Vi måste sluta att dubbelbestraffa dem som arbetar deltid.

En liten, men ändå glädjande, förändring som uppmärksammats i veckan är att småbarnspapporna med barn under sju år för första gången arbetar mindre än män utan barn. Kanske finns det drömmar bortom arbetslinjen. Kanske innehåller de det magiska tricket mot ojämlikhet: att dela.