Bild: stock.XCHNG

När EU kommissionens ordförande Jose Manuel Barosso är på statsbesök i Turkiet i dagarna finns det en avgörande fråga. EU:s ställningstagande till turkiska Författningsdomstolens beslut att förbjuda regerande AK-partiet och tvinga statsministern och presidenten bort från politiken kan vara avgörande för demokratiutvecklingen i landet.
 
Författningsdomstolens anklagelseakt är en detaljrik skrivelse som diskuterar om ett förbud mot regeringspartiet strider mot Europadomstolen och andra internationella överenskommelser. Slutsatsen är att beslutet är i linje med försvar av demokratin. Det finns också en tankeväckande del om i fall islam går att förena med politik i en demokrati. Till skillnad från kristenheten, påpekar de turkiska åklagarna, har islam ett annat förhållningssätt till politik. Författningsdomstolen menar att AK-partiet vill islamisera det turkiska samhället och går därför inte att jämföra med kristdemokraterna i Väst. Beslutet har i vissa turkiska medier jämförts med en statskupp. 
 
Klart är att AK-partiets upphävande av slöjförbudet på universiteten nyligen har förargat de nationalistiska kemalisterna. En av Atatürks reformer vid bildandet av "sekulära republiken Turkiet" var att ge kvinnor medborgerliga rättigheter. Den nya, moderna turkiska kvinnan röstade, studerade och visade håret. Samtidigt förbjöds kvinnor med slöja från all utbildning. Därmed användes begrepp som sekularism och medborgerliga rättigheter för att utestänga meningsmotståndare.
 
AK-partiet har under vintern pressats hårt för att ställa upp på arméns nationalistiska agenda och dess gränsöverträdelser till Kurdistan i jakt på PKK. Författningsdomstolen pekar också i anklagelseakten ut tal statsministern Recep Tayyip Erdogan har hållit där han kritiserar turkisk nationalism, där han istället beskriver Turkiet som ett land med många etniciteter.
 
Barosso har vid sitt första uttalande i Turkietsbesöket sagt att han och EU kommer att respektera domstolsbeslutet. Därmed säger Barosso att EU-saknar idéer och visioner om Turkiet och dess eventuella medlemskap i EU. Något som Sverige har möjligheten att förändra som ordförandeland nästa år.
 
AK-partiet är ett konservativt högerparti, det bör man hålla i minnet, men en kritik av Författningsdomstolens beslut kan inte ses som ett naivt stöd till AK-partiet. Demokrati kan inte försvaras via elitens förbudspolitik. Det som behövs är istället demokratiska samtal och starka sociala och demokratiska rörelser.

Något som saknas i Turkiet.