Med de rätta direktiven kan en jämlikhetskommission bli precis vad socialdemokratin behöver för att komma på rätt kurs igen, skriver S-medlemmen Arne Ström.
Finansminister Magdalena Andersson har i samband med presentationen av vårbudgeten meddelat att regeringen ska införa en jämlikhetsindikator som »styråra« för den ekonomiska politiken. Man avser också att tillsätta en jämlikhetskommission. Det är en utmärkt idé. I själva verket kan detta initiativ bli nyckeln till en ny socialdemokratisk politik. För även om jämlikhet funnits med som ett begrepp och varit del av en vision har det saknat klar definition och målsättning.
Otillräcklig jämlikhet är en orsak till segregation i bostäder och skolor, ökad misstänksamhet mellan befolkningsgrupper, minskad tilltro till institutioner och myndigheter, inklusive rättsväsendet, minskad vilja att fullgöra samhällsåtaganden och ökning av vissa typer av brott som t.ex. ekonomiska brott och gängrelaterat våld.
Ojämlikhet förklarar inte allt. Men det handlar inte om brist på resurser i samhället som helhet!
Det är ingen hemlighet att Socialdemokraterna sedan 2006 haft svårt att orientera sig i det politiska landskapet
Det är ingen hemlighet att Socialdemokraterna sedan 2006 haft svårt att orientera sig i det politiska landskapet. Programkommissionen 2013 skapade begreppet »Framtidspartiet«, men lyckades med detta inte presentera slagkraftiga lösningar på de frågor som människor har om framtiden.
Den drog inte till sig många väljare 2014. Vad är felet? Vad menas med framtiden? Vad kan göras bättre? Svar på flera av dessa frågor finns i en bok som kom ut på Tankeverksamheten i Göteborg redan 2012 – *Jämlikhetsnormen av Anders Nilsson och Örjan Nyström.
Boken innehåller en gedigen analys av globala och nationella förändringar som gjort att socialdemokratin förlorat fotfästet och slirat mellan marknadsliberalism och jämlikhetsinriktad välfärdspolitik – inte bara i Sverige utan också i andra delar av Europa.
Socialdemokratin har förlorat förmågan att utforma ett institutionellt ramverk som kan göra den kapitalistiska strukturomvandlingen till en kraft som både motiverar produktionen och ökar jämlikheten och samhällsgemenskapen.
Under flera år har globaliseringen gjort att många företag i Sverige slagits ut eller flyttat utomlands vilket skapat ökad arbetslöshet, oro, ohälsa, långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar. Företag som ökat sin export genom globalisering eller flyttat till länder med billig arbetskraft har gjort stora vinster. Dessutom har kommuner som drabbats av nedläggningar och utflyttning fått försämrade inkomster och ökade utgifter för bl.a. försörjningsstöd och hälsovård.
Det behövs en socialdemokratisk politik som tar tag i och löser problem av den här typen på ett hållbart och trovärdigt sätt. Receptet från Nilsson och Nyström håller även i dag.
- Socialdemokraterna måste förnya sin ideologi vilket bland annat kräver en ny jämlikhetsnorm som innebär en breddning av begreppet och dess tillämpningsområde.
- Breddningen betyder att jämlikhetsnormen ska tillämpas även på den del av befolkningen som utgör majoriteten och som inte nödvändigtvis tillhör de fattigaste eller är socialt utslagna.
- S bör i fördelningsfrågor frångå de traditionella socialistiska uppdelningarna i arbetarklass, medelklass och överklass. Jämlikhet bör vara norm för alla grupper och sociala relationer i samhället.
- Fördelningspolitiken ska också innefatta begrepp som dominans och underordning, makt och vanmakt, hälsa och ohälsa, kulturell inkludering och exkludering och inte minst skillnader i förmåga att förstå omvärlden.
Skillnader i kognitiv förmåga är en viktig komponent i ojämlikheten. Har man svårt att överblicka omvärlden och förstå samband i samhället har man också svårt att formulera krav och argumentera på ett konstruktivt sätt. Då ligger överförenklade lösningar som extremistpartier erbjuder nära till hands.
Jämlikhet och tillit mellan människor och till samhällets institutioner hör ihop. Jämlikhet motverkar att människor isolerar sig inom den egna etniska, klassmässiga, könsmässiga och regionala grupperingen – kommunitarism.
En breddad universell jämlikhetsnorm kan därför bli ett kraftfullt redskap för att mobilisera den skepsis som växt fram mot marknadsstyrda processer inom välfärden, skolan och omsorgen, som leder till otrygghet och ökade klyftor.
Det behövs verkligen en jämlikhetskommission men den måste ha vettiga och tydliga direktiv. Tankarna och förslagen i Jämlikhetsnormen bör prägla Jämlikhetskommissionens direktiv.
Syftet bör vara att bekämpa ojämlikhet inom olika samhällsområden som utbildning, miljö, kultur, arbetsmarknad, hälsa och familj och inte begränsas till skattepolitik i snäv bemärkelse.
Arne Ström är medlem av Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, S 2000 och Kungsholmens socialdemokratiska förening
*Jämlikhetsnormen kan beställas gratis som pdf via Anders Nilsson på Tankeverksamheten anders.nilsson12@comhem.se
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
