En manöver för att skada facket, minska organisationsgraden och ytterst urholka kollektivavtalen, skriver Ronny Wenngren, förhandlingschef, Elektrikerna, i replik till EIO.

I 26 avtalsrörelser har elarbetsgivarna varit så ogina att vi har tvingats varsla om konflikt för att få gehör åt rättmätiga krav. Under senare år har EIO blivit mer avog till partssamverkan och är en av hökarna inom Svenskt Näringsliv. Mycket tyder på att de sistnämnda investerar i EIO för att kväsa Elektrikerna, som är ett starkt yrkesfackförbund väl förankrat hos medlemmarna och med en mycket hög facklig anslutningsgrad.

Så till sakfrågan om Inkasseringsavtalet. Vi var hyggliga mot arbetsgivarna då de önskade gå från kontanta löneutbetalningar på arbetsplatserna och ersätta det med att sätta in pengarna på lönekonton i bankerna. Företagen slapp en dyr omfattande kontanthantering och rånrisk. I gengäld ställde företagen upp med att dra fackavgifterna på lönen och betala in till förbundet. En i jämförelse föga betungande uppgift för företagen. Tjänsten man gjorde de anställda och gentjänsterna reglerades i det så kallade Inkasseringsavtalet. Detta avtal har EIO ensidigt sagt upp – långt före utbytet av avtalshandlingar den 29 januari.

VD:n på EIO blandar äpplen och päron i sin debattartikel. För den oinitierade kan det vara svårt att hänga med. Men så är det med desinformation – när EIO vill dölja att de blivit en av de militantaste antifackliga hökarna inom Svenskt Näringsliv och som är ute efter att skada facket. För vad är det för struntprat EIO kommer med. Att Elektrikerna konfliktvarslar av fackligt egenintresse? Att de stackars elföretagen ska bekosta den fackliga verksamheten? Låt oss reda ut några grundläggande saker.

1) Facket som organisation har inget egenintresse, utan är ett verktyg för medlemmarna. När arbetsgivare är seriösa brukar de värdesätta en svensk modell med fria parter och tydliga spelregler reglerade i kollektivavtal. Detta gör man utifrån rationella motiv – tydliga roller och företrädare som kan tackla alla de olika frågor och ibland tvister som uppstår i produktion och arbetsliv. De fackliga organisationerna i Sverige har bidragit mycket till en hög konkurrenskraft.

2) Det är företagens anställda som arbetar ihop produktionsresultatet. Och i avtalsförhandlingar handlar det om att elektrikerna vill ha en rättmätigare del av det resultatet. Vad är det för strunt om att ”företagaren” ska betala ur sin egen ficka?! Ur vems fickor handlar det i så fall om när direktörerna tar pengar de beviljar sig sina egna löner, bonusar och vinster?

3) Inkasseringsavtalet handlar dels om medlemsavgifterna till facket och dels om avgiften för ackordslönesystemet som är en del av kollektivavtalet. Medlemsavgifterna handlar om att vi ställde upp när företagen ville ifrån kontanthantering, men nu vill smita från det moraliska ansvaret att leva upp till detta. Det gör man för att skada den fackliga organisationen och försvåra fackligt medlemskap.

Denna avtalsrörelse handlar inte om att ta betalt från de oorganiserade. Efter AD:s dom är det passerat – vad vi än tycker om det. Vi har tillsammans med EIO länge haft ett ackordslönesystem som gett effektivare och lönsammare produktion för elföretagen samtidigt som metodiken gett elektrikerna en bättre löneutveckling. Ackordssystemet är av ömsesidig nytta. Det är ett prestationslönesystem som företagen har stor förtjänst av. För den fackliga organisationens arbete med denna verksamhet har det funnits en ringa avgift – kontrollavgift. Avgiftskravet är blygsamt i förhållande till VD-lönerna som finns i branschen.

Elektrikerna är långt ifrån ensamma om synen på EIO:s agerande i frågan om inkassering av fackavgifter. Detta är en manöver för att skada facket, minska organisationsgraden och ytterst urholka kollektivavtalen. Just därför varslar vi då detta är en viktig principiell fråga. Vi inser vilka ärenden EIO går.

Däremot uppskattar vi, såklart, inviten från VD:n där han inte verkar ha något emot att dra av medlemsavgiften även fortsättningsvis och dessutom fick vi en offert på pengarna som vi uppfattar det. Det verkar lovande, mitt i all bedrövelse.

Ronny Wenngren, förhandlingschef., Elektrikerförbundet.