USAs växande missbruk av morfinliknande läkemedel har kallats den värsta drogkrisen i världshistorien, som även kan kopplas till den sjunkande livslängden. I Sverige måste vi lära av opioid-skandalen och uppmärksamma problemet innan det är för sent.
För snart ett decennium sedan kom boken Jämlikhetsanden: därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen av de brittiska epidemiologerna Richard Wilkinson och Kate Pickett.
Den slog ned som en bomb, även i den svenska debatten, där inte minst tankesmedjan Timbro gjorde sitt bästa för att misskreditera forskningsresultaten i studien. Att jämlikhet kunde ha folkhälsomässiga och därför nationalekonomiska fördelar var då, 2008, tydligen svårsmält för många.
Sedan dess har mycket hänt. Numera sker oftast rutinmässiga kopplingar mellan sociala förhållanden, inkomstskillnader och befolkningars välmående. Det gör också författarna i OECD:s årliga Health at a glance 2017 .
USA står i rapporten ut på en rad sätt. Det är det landet i OECD som spenderar mest pengar på sjukvård per capita, utan att det verkar leda till bättre folkhälsa. De stora kostnaderna uppstår framförallt i administrationen av det privata försäkringssystemet.
Tvärtom mot världstrenden har den förväntade livslängden i USA börjat sjunka och är nu hela två år lägre än genomsnittet i OECD.
Den 26 oktober vållade Donald Trump nya rubriker genom att utlysa ett nationellt nödläge. Orsaken är det växande missbruket av opioider, en epidemi som kräver tiotusentals liv varje år, som går allt lägre ned i åldrarna, och som presidenten kallar den värsta drogkrisen i världshistorien.
I centrum för opioid-skandalen står några av USA:s rikaste män och företrädare för Big Pharma: mångmiljardären John Kapoor, ägaren till läkemedelsbolaget Insys, och den mycket inflytelserika Richard Sackler, ägare till Purdue som tillverkar det mest sålda smärtstillande medlet OxyContin (som i Sverige saluförs under namnet Oxikodon).
Båda anklagas för att med aggressiv och olaglig marknadsföring av starkt beroendeframkallande preparat ha bidragit till epidemin, eller till och med framkallat den.
|citat]När deras patienter blivit beroende av preparaten, och det går skrämmande fort, har de ofta landat i ett missbruk av bland annat heroin som leder till döden.[/citat]
Hundratals läkare, så kallade pill-mills har arresterats för att sälja OxyContin och de flesta har mutats med resor, middagar och föreläsningar. När deras patienter väl blivit beroende av preparaten, och det går skrämmande fort, har de ofta landat i ett missbruk av bland annat heroin som leder till döden.
Nu menar experter att drogepidemin och den försämrade folkhälsan hänger ihop. Befolkningens livslängd blir kortare på grund av drogmissbruket, men missbruket beror i sin tur på de växande sociala och ekonomiska klyftorna i USA.
Ekonomisk kris, nedskärningar och globalisering leder till att dagens unga amerikaner växer upp i ett konstant tillstånd av existentiell oro och osäkerhet. De påverkar deras tillit och deras relationer, och opioider påverkar den mänskliga hjärnan just genom att invagga brukaren i en falsk känsla av trygghet och lugn.
Man kan skylla på läkemedelsindustrin, på läkarna eller på dålig kunskap – ytterst verkar drogepidemin i USA ha sociala orsaker, och just därför är den så tragisk.
Men även i Sverige är missbruket av morfinliknande läkemedel ett stort och delvis dolt problem. Det senaste året har 130 personer dött efter att ha använt så kallad fentanylspray, en syntetisk opioid, och det illegala införandet av liknande droger ökar varje år.
För att Sverige inte ska hamna i en liknande situation som USA vad gäller opioidmissbruk, måste Socialstyrelsen och Vetenskapsrådet ger svenska forskare i uppdrag att undersöka hur problematiken egentligen ser ut och vad vi kan göra åt den nu på studs, innan det är för sent.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
