Tanvir Mansur

fredagskrönika Superhjältar på film är stereotypt gjorda för den manliga blicken, oavsett om det är män med muskler eller kvinnor med jättebröst. Men när kvinnorna är målgrupp råder helt andra ideal, skriver Tanvir Mansur.

Serietidningar om superhjältar i USA har funnits sedan slutet av 1800-talet. Ofta var det fantasier om en värld där det omöjliga kunde bli möjligt. Under Andra Världskriget blev Superman och Captain America symboler för kampen mot nazisterna. Sedan har serietidningarna gjorts om till radioprogram, TV-serier och filmer. Nu har berättelser om superhjältar blivit en egen global industri.

Men kvinnor har väldigt ofta ritats på ett sexualiserat sätt i serietidningar. Med få kläder, stora bröst och med rumpan utåt. Även om de har superkrafter.

Objektifieringen blir ännu mer tydlig om man börjar teckna manliga karaktärer i samma poser och kläder som de kvinnliga. Det gjorde de i Hawkeye Initiative, som vänder på det hela.

De få gånger kvinnor faktiskt är med i superhjältefilmer, så är det precis som i övrigt i filmbranschen. Kvinnliga karaktärer ges ofta stereotypa roller i superhjältefilmerna. Vanligast är att de enbart är huvudpersonens kärleksintresse, som Mary-Jane i Spider-man eller Pepper Potts i Iron Man. Och ibland när de till och med är »en i gänget«, som Black Widow i Avengers, så kan hon plockas bort från affischer och leksaker.

Det här samhället säger åt tjejer att det man kan bli uppskattad för är sin kropp och sitt utseende.

Det håller på att förändras. Med fler exempel som Wonder Woman, eller Marvels Jessica JonesNetflix, finns nu fler kvinnliga superhjältar som får bära sin egen mantel. Utan att målas upp med den manliga blicken.

I en ny undersökning av Women’s Media Center, deltog 2431 personer i åldrarna  5 till 19. De blev bland annat tillfrågade om vilka deras favoritsuperhjältar var. Inte helt oförväntat var Wonder Woman flickornas favorit, medan Batman var pojkarnas favorit.

Linnea Risinger är aktiv i spelnätverket Leia. Där har de ett mentorskapsprogram för tjejer i spelhobbyn. De vill skapa mer plats för tjejer inom nördkultur. Hon berättar för mig att filmerna, serietidningar och TV-serier som de här oftast är gjorda för den manliga blicken.

– Det här samhället säger åt tjejer att det man kan bli uppskattad för är sin kropp och sitt utseende.

Linnea får ofta höra ett återkommande argument, särskilt från killar: »Men killar blir ju lika sexualiserade! De manliga superhjältarna är ju väldigt muskulösa.«

Hon förklarar:

– De här bilderna av machomän görs definitivt inte för kvinnor. De är i medier som är gjorda av män för män. Om man tittar på produkter som är riktade till kvinnor, då hittar man saker som Justin Bieber och Twilight. Väldigt mycket helt andra kroppstyper. Helt andra ansikten och frisyrer, mycket rufsigt hår. Ett annat mansideal.

Det finns ett exempel från Tumblr som blev viralt under året. Hugh Jackman, som spelar Wolverine i X-men-filmerna, framställs på olika sätt i tidningar riktade till män respektive kvinnor.

– Först är det omslagsbilden till en tidning som heter Muscle & Fitness, berättar Linnea. Hugh Jackman står med alla muskler spända, armarna korsade med klorna ute. Han är brutalt arg och aggressiv och stirrar mordiskt mot kameran.

Den här machobilden skapas av män själva. Därför kan vi också förändra den.

Den här bilden har också skapats för den manliga blicken. Det här brukar kallas »Male power fantasy«. En machoframställning.

– Och på tidningen för kvinnor, Good Housekeeping,  står en glad och lugn Hugh Jackman på omslaget. Med händerna på sidorna, i en blå yllepullover och han ler rakt in i kameran. Han ser ut som en väldigt snäll och gosig pappa som tar ansvar och kan kasta sig in i köket på en gång för att laga middag till hela familjen. På omslaget står det dessutom »Hugh Jackman’s recipe for romance« på hans bröst.

Det stämmer alltså att hjältar ofta framställs som stora muskulösa män. Och det påverkar killars självbild. Många män verkar tro att det är så här straighta kvinnors attraktion funkar. Att musklerna gör mannen.

Men det här visar att det inte stämmer. Och att den här machobilden skapas av män själva. Därför kan vi också förändra den.