Foto: José Roitberg/Flickr.

När strålkastarljuset efter OS i Rio släcks, fortsätter kampen om demokratins framtid i Brasilien. Maktkamp och hyckleri präglar politiken, skriver Stina Oskarsson från Palmecentret.

I Rio avslutas precis OS. Det första OS någonsin i Sydamerika. När det 2009 beslutades att OS 2016 skulle arrangeras i Rio, var Brasilien ett land i medvind. Under Arbetarpartiets Lula da Silvas styre hade ekonomin stärkts och reformer bidragit till att minska fattigdomen. OS var en fjäder i hatten för en framgångsrik president.

Men när det för ett par veckor sedan var dags för OS-invigning fanns varken Lula eller hans efterträdare, Brasiliens folkvalda men numera suspenderade president Dilma Rousseff på plats. Båda valde att bojkotta invigningen. Interimspresident Michel Temer höll invigningstal. Det sägs att hans rådgivare rådde honom att hålla talet kort, för att undvika burop från publiken.

För medan hela världens blickar vänds mot idrottsarenorna i Rio, pågår samtidigt en helt annan kamp på landets politiska arena. En kamp där många menar att själva demokratin står på spel.

I maj beslutade senaten att Rousseff skulle tas ur sitt ämbete i väntan på beslut om att ställa henne inför riksrätt. Hon anklagas för att ha undanhållit information om statsbudgeten och skönmålat ekonomin. Men vilka är dessa politiker som påstår sig vilja komma tillrätta med oegentligheter?

Det visar sig att 12 av de 21 personer som ingick i kommittén som gjorde den första granskningen av ärendet själva är åtalade eller misstänkta för korruption eller andra brott. Detsamma gäller för 37 av de 65 senatorer som röstade för att suspendera Dilma Rousseff. Michel Temer, som tagit över som president har fällts för brott mot lagen om kampanjfinansiering och har därmed förbud mot att ställa upp i presidentval. Han är även misstänkt för inblandning i andra korruptionshärvor. Listan på exempel kan göras mycket längre.

Det verkar inte särskilt troligt att de som jagar Dilma Rousseff gör det utifrån en övertygelse om rent spel. I själva verket är det ett utstuderat politiskt maktspel präglat av hyckleri som pågår i Brasilien. Många beskriver det som en förklädd statskupp. När Temer tog över presidentämbetet bytte han omedelbart ut hela ministerkabinettet, som nu består av enbart vita män. Inte sedan militärdiktaturen har ett ministerkabinett varit så uppenbart uselt representativt för en befolkning där över hälften är kvinnor och närmare 30 procent är icke-vita män. En elit som inte lyckats få stöd genom demokratiska val har nu tagit över makten.

En regering ska alltid granskas och när fel har begåtts ska ansvariga ställas till svars. Men det förutsätter också att det finns fungerande och tillförlitliga institutioner som möjliggör denna granskning. Många folkrörelser i Brasilien oroas och har försökt dra nytta av omvärldens fokus på Brasilien under OS, för att genom olika typer av manifestationer sätta ljus på det man menar är en farlig utveckling för landet.

Klart är att den politiska kamp som utspelar sig i Brasilien handlar om mycket mer än huruvida Dilma Rousseff har undanhållit information om statsbudgeten eller inte. Det handlar om makt. Och demokratin står på spel.

Stina Oskarsson, handläggare Globalt & Regionalt Latinamerika, Palmecentret