Sven Ruin, människorättsaktivist
Sven Ruin, människorättsaktivist

Bristerna inom de etablerade partierna och medierna är en av huvudanledningarna till att demokratin förfaller. Det skriver människorättsaktivisten Sven Ruin i nionde delen av Dagens Arenas serie om Hoten mot demokratin.

Många människor tycks i vår tid tappa förtroende för gamla etablerade partier och det som brukar kallas »mainstream media« (MSM). En förklaring är att den bild MSM presenterar kan jämföras inte bara med våra egna upplevelser och några andra media som det var förr. Numera finns också mängder av andra källor på nätet, av varierande trovärdighet, tillgängliga för alla som är intresserade.

Vi har dessutom tagit emot så många flyktingar i Sverige, att chansen är ganska stor att man kan få höra någon av dem berätta om sina egna upplevelser och syn på det som hänt. Intrycket blir då att speciellt rapportering om vad som händer i världen i utrikespolitiskt känsliga frågor kan skilja sig markant mellan MSM och den information som vi finner från alternativa källor med stor trovärdighet.

Jag menar att bristerna inom MSM är en av huvudanledningarna till att demokratin förfaller. Att MSM inte har tagit tag i sina egna problem är anmärkningsvärt och bäddar för extremister.

Ett exempel är rapporteringen om Syrien. På nätet kan man hitta ögonvittnesskildringar av bland annat dansk-svenske fredsforskaren Jan Öberg och ledamoten av USAs representanthus Tulsi Gabbard, som besökt Syrien. Svenska läkare i SWEDHR har nyligen rapporterat om falsk »återupplivning« på barn av de »Vita hjälmarna«.

Alla kan också se och höra general Wesley Clark berätta om hur USA redan 2001 planerade att gå i krig med sju länder, inklusive Syrien, enligt en intervju i Democracy Now. Eller läsa vad Stephen Kinzer vid Brown University skrivit om Syrien i Boston Globe. Men sådan information lyser normalt med sin frånvaro i svenska MSM, där ett annat sätt att berätta om Syrien dominerar. Till exempel Sveriges Televisions visning av »Cries for Syria« nyligen, som har anmälts till Granskningsnämnden.

Istället för förbättringar kommer förslag om ökande censur på nätet.

Dessvärre beror många av problemen inom MSM förmodligen även på den inblandning som sker av myndigheter. En fråga i sammanhanget är vilken roll Myndigheten för Samhällsberedskap (MSB) egentligen spelar?

Genom att MSB både arbetar med massmediefrågor och samtidigt har samarbete med NATO och USA, som inte är några neutrala aktörer, kan jag inte låta bli att misstänka att de riskerar stjälpa förtroendet både för MSB och MSM.

Från historien, såsom andra världskriget, har vi lärt oss vikten av luftherraväldet. Det är dags att diskutera vem som har medieherraväldet och vad som kan göras för att vi istället ska få en mer allsidig, korrekt och ovinklad rapportering. Hur ska samhället, inklusive våra politiska partier, annars kunna styra rätt?

Vi har antagligen bara sett början på hur människor börjar ifrågasätta »etablissemanget«, som tycks ha en skrämmande oförmåga till självkritik och förbättring. Om ingen förbättring sker borde det inte komma som någon överraskning om besvikna människor i ökande grad proteströstar eller låter bli att rösta. Inte heller om exempelvis främlingsfientliga utnyttjar tillfället och får vind i seglen av frustrationen och missnöjet.

Till min besvikelse kan man se att istället för verkliga förbättringar kommer förslag om ökande censur på nätet. Ett steg på den vägen är de listor som utpekar och misstänkliggör »oliktänkande« i USA, såsom Ron Paul och Paul Craig Roberts. Att tidningar som Washington Post samt en akademisk institution som Harvard har befattat sig med sådana listor känns väldigt ovärdigt.

Detta är verkliga hot mot demokratin.

Sven Ruin, människorättsaktivist

Tidigare krönikor i serien »Hoten mot demokratin«:

Thomas Hammarberg: »Nedmonteringen av demokratin sker systematiskt«

Carl Tham: »I 20 år har makten medvetet försvagat den svenska demokratin«

Bengt Säve-Söderbergh: »Demokratin måste vårdas, den uppstår inte av sig själv«

Morten Kjaerum: »Solidaritet och samarbete stoppar ickedemokraterna«

Börje Ljunggren: »Demokratin är hotad som världens dominerande styrelsereform«

Börje Ljunggren: »Betydelsefulla länder har blivit allt mer auktoritärt arroganta«

Sverker Gustavsson: »Attacken mot demokratin är allvarligt menad«

Sten Widmalm: »Populisterna har minskat demokratin i världen«