Ett nytt kunskapslyft är inte alltings lösning, men skulle klä många av arbetskraftens kroppar i en rustning som klarar den moderna arbetsmarknaden.

Den senaste tiden har inte varit lyckosam för Centerpartiet. Opinionssiffrorna är på folkölsnivå. Partiets chefsekonom har gått intellektuell bärsärk på S-presskonferenser, helt emot alla oskrivna regler. Annie Lööf har verklighetsfrånvänt hävdat att ”nästan alla” köper RUT-tjänster. C framstår mer som ett ungdomsförbund än ett regeringsparti.

Olyckliga blunders kombineras dessvärre med sakpolitiska felskär. På partiets officiella twitterkonto har C frågat hur utbildning skapar nya jobb. Att utbilda arbetskraften för de jobb som finns är en lösning som inte existerar i den nyliberala idévärlden där arbetslösa ska nöja sig med subventionerade låglönejobb.

IFAU presenterade nyligen en studie om hur S-reformen Kunskapslyftet påverkade relativt lågutbildade, icke sysselsatta kvinnor med små barn. Mellan 1997 och 2002 gjordes stora satsningar på vuxenutbildning, framförallt för arbetslösa vuxna som saknade gymnasiekompetens.

Studien visar att Kunskapslyftet var en lyckad reform. I undersökningen har forskarna följt 4 000 kvinnor som har den allra sämsta förankringen på svensk arbetsmarknad. Den Komvuxutbildning som deltagarna fick bidrog till en högre sysselsättningsnivå och löneinkomst jämfört med individer som inte deltog.

Sex år efter påbörjad utbildning var deltagarnas sysselsättningsgrad tio procent högre än bland personer som inte fått någon utbildning. Enligt IFAU tycks effekten vara ännu högre för de kvinnor som stod helt utanför arbetskraften.

De samhällsvinster som uppstår när arbetskraften utbildar sig ur arbetslöshet är stora. För kvinnorna och deras barn är vinsten en stabilare ekonomisk situation, högre pension och en generellt sett tryggare tillvaro. För samhället innebär det en lägre kostnad för arbetslöshetsersättning och försörjningsstöd samt – naturligtvis – en starkare skattekraft.

Tolv år efter att Kunskapslyftet avslutades är arbetslösheten skyhög. De som har det allra sämst på arbetsmarknaden är arbetarkvinnorna. Detta har såväl LO:s jämställdhetsbarometer som Katalys senaste rapport ”Jag tar värktabletter men det hjälper inte” visat.

En huvuduppgift för en ny regering är därför ett nytt kunskapslyft. Viktiga beståndsdelar är en utbildningspolitik som ger högskolebehörighet till dem som går yrkesförberedande program – och som erbjuder yrkesutbildning till arbetslösa akademiker. Att göra arbetslivet tryggare och stimulera till fasta anställningar som utrotar visstidsträsket är ett annat. Ett nytt kunskapslyft är inte alltings lösning, men skulle klä många av arbetskraftens kroppar i en rustning som klarar den moderna arbetsmarknaden.

Ett annorlunda kunskapslyft skulle dessvärre behövas i C-kansliet. Det är oartigt att förstöra andra partiers pressträffar. För många är Rut snarare ett förnamn än något de köper. Och partier som inte vill se kunskapssamhällets länk mellan utbildning och jobb riskerar att bli kvar på folkölsnivå.