Bild: Aziz Elkhanoglu, Art for Democracy

Sverige ska öppna en ambassad i Azerbajdzjan. Det är hög tid att Sverige också tar tydlig ställning i frågor rörande mänskliga rättigheter och demokrati i Azerbajdzjan.

Den 9 oktober är det presidentval i Azerbajdzjan. Med en regim som systematiskt tystar kritiska röster kommer valet vare sig bli fritt eller rättvist. Sverige deklarerade nyligen att man öppnar en ambassad i landet för att främja vår aktiva roll i regionen. I takt med ett ökat engagemang är det hög tid att Sverige tar tydlig ställning i frågor rörande mänskliga rättigheter och demokrati i Azerbajdzjan.

Landets sittande president Ilham Alijev kandiderar till en tredje presidentperiod. För att kunna hålla sig kvar vid makten lät han i mars 2009 genomföra en folkomröstning som syftade till att förändra landets konstitution. Den tidigare begränsningen som tillät samma styre under endast två perioder togs bort.

Illham Alijevs företrädare hette Heidar Alijev och var Ilhams far. Klanen Alijev har styrt Azerbajdzjan sedan 1969, då landet var en del av Sovjetunionen. Under Ilham Alijevs styre har situationen för de mänskliga rättigheterna stadigt försämrats.

2011 organiserade ungdomsgrupper omfattande protester i huvudstaden Baku, inspirerade av de folkliga upproren i Nordafrika och Mellanöstern. Myndigheterna svarade med ökade repressalier och grep och fängslade ett antal högt uppsatta oppositionspolitiker och journalister. Fredliga protester stoppades med våld och strängare lagar antogs.

På grund av den viktiga roll sociala medier hade spelat under den arabiska våren har den azeriska regimen särskilt fokuserat på att förtrycka aktivister som är aktiva på internet. I mars i år greps sju medlemmar i gruppen NIDA, en ungdomsorganisation som riktat stark kritik mot regeringen via Twitter och Facebook. I september åtalades samtliga för att ha organiserat oroligheter. Maxstraffet är tolv år i fängelse.

Regimen ser inte bara sociala medier utan internet i stort som ett hot eftersom det är det enda medium som den inte dominerar. Därför förlängde parlamentet i maj maxstraffet för kriminella förtal online till tre år.

Vid sidan av nätaktivisterna är journalister en grupp som myndigheterna är angelägna om att tysta. Något man gjort genom smutskastningskampanjer, hot, våldsamma attacker, böter för förtal och fängslanden. Sedan januari i år har minst sju journalister arresterats eller fängslats. En vanlig metod är att rikta falska anklagelser om innehav av droger och illegala vapen.

För några veckor sedan arresterades journalisten Parviz Hasmil på tidningen Bizim Vol (Vår väg), efter att polisen hävdat att de hittat sex gevär och ammunition i hans hus. Den undersökande reportern Khadija Ismailova har utsatts för en smutskastningskampanj som straff för hennes avslöjanden om korruption inom klanen Alijev. I ett försök att tysta henne har myndigheterna under 2012 och 2013 spridit ut smygtagna bilder på Ismailova i intima situationer med sin pojkvän och en fejkad film där en kvinna som påstås vara hon har sex med en annan man.

I denna miljö öppnar nu Sverige ambassad. I ett pressmeddelande i somras skrev UD: “En sådan etablering ökar förutsättningarna för en aktiv svensk roll i regionen, liksom möjligheterna för Sverige att fortsätta vara en drivande kraft i utvecklingen av EU:s politik gentemot sitt östliga närområde i Europa, Östliga partnerskapet”[1]. Östliga partnerskapet initierades av utrikesminister Carl Bildt och hans polska kollega 2008 med syftet att de sex länder som ingår, däribland Azerbajdzjan, ska närma sig EU.

Civil Rights Defenders välkomnar ett ökat svensk engagemang i Azerbajdzjan. Sverige ser sig som ett land som sätter mänskliga rättigheter i första rummet. Detta har hittills inte varit fallet i vårt lands relationer med Azerbajdzjan. Vi ställer därför en öppen fråga till utrikesminister Carl Bildt: Innebär öppnandet av en ambassad i Baku att Sverige i högre grad kommer att prioritera mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan? Om ja, hur kommer detta att ske?

Robert Hårdh, chef, Civil Rights Defenders
Joanna Kurosz, programchef för Östeuropa- och Central­asien­, Civil Rights Defenders