Robert Hårdh. Pressbild.
Robert Hårdh. Pressbild.

I januari granskas Sverige av FN:s människorättsråd och romers rättigheter kommer att finnas på agendan. Regeringen bör ta tillfället i akt att visa att den tar mänskliga rättigheter på allvar.

Sveriges barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér och Sveriges regering avser att tillsätta en särskild samordnare för utsatta EU-migranter. Civil rights defenders som länge engagerat sig för romers rättigheter i Sverige och Europa, välkomnar initiativet.

Samtidigt vill vi understryka att ett sådant uppdrag måste genomsyras av ett tydligt människorättsperspektiv för att inte bli verkningslöst eller rent av kontraproduktivt.

Romers rättigheter kränks grovt och systematiskt i hemländerna vilket är den huvudsakliga anledningen till att de lämnar sina hem för att söka försörjning på annan ort. Att EU-medborgare reser till andra EU-länder är en konsekvens av den fria rörligheten inom unionen.

Som medlemsland har Sverige ett ansvar att ta emot dessa EU-medborgare och garantera deras rättigheter utan diskriminering.

Men så sker inte i dag. De fattiga EU-migranterna har blivit en av de mest utsatta grupperna i vårt svenska samhälle. Djupt rotade fördomar om romer drabbar med full kraft dessa människor och de utsätts dagligen för trakasserier, diskriminering och ibland även våld. När vintern och kylan kommer blir läget än mer akut och deras liv, säkerhet och hälsa är i fara.

Samtidigt råder stor förvirring om vilket ansvar stat, kommuner och landsting har för dessa personer, vilket får till följd att deras mest grundläggande rättigheter kränks.

Sverige är bundet av flera internationella konventioner om mänskliga rättigheter och har en skyldighet att skydda, respektera, och förverkliga dessa rättigheter. Mot den bakgrunden skickade Civil rights defenders den 24 november ett brev till barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér för att understryka vikten av att dessa juridiskt bindande internationella åtaganden präglar den nya regeringens arbete för de utsatta EU-migranterna. I synnerhet uppmanar vi regeringen att ta följande i beaktande när uppdragsbeskrivningen för den särskilda samordnaren ska utformas:

  • Stater har en omedelbar skyldighet att skydda, respektera och förverkliga de mänskliga rättigheterna utan diskriminering. Icke-diskrimineringskravet gäller oavsett tillgängliga resurser.
  • Rätten till bostad och till skydd för privatliv och hem gäller oavsett medborgarskap, enligt FN:s konvention för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK-konventionen) och Europakonventionen.
  • Europadomstolen har funnit att avhysningar kan strida mot Europakonventionen och ESK-konventionen ställer mycket strikta krav för avhysningar ska få utföras. Bland annat får inte avhysningar ske utan att ett alternativt boende ordnas, och aldrig på diskriminerande grund.
  • Såväl Europakonventionen, barnkonventionen som ESK-konventionen stadgar att alla barn som befinner sig på statens territorium har rätt att gå i skola, oavsett nationell tillhörighet eller legal status.
  • Stater har en skyldighet att tillgodose var och en – alltså även icke-medborgare – rätten till en tillfredsställande fysisk och psykisk hälsa, enligt såväl ESK-konventionen som FN:s rasdiskrimineringskonvention. Detta innefattar rätten till adekvat sjukvård.

Det faktum att EU-migranterna flytt sina hemländer på grund av kränkningar som kan läggas hemländerna till last fråntar inte Sverige ansvaret att värna dessa personers rättigheter när de är här. Situationen kan inte heller enbart bedömas utifrån EU-rätten utan det är Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter som ytterst sätter gränserna för vårt ansvar.

Sverige granskas av FN:s människorättsråd i januari, och romers rättigheter kommer att finnas på agendan. Vi uppmanar regeringen att ta detta tillfälle i akt för att visa att mänskliga rättigheter tas på allvar – inte minst när det gäller människor som gång på gång nekas sina mest grundläggande rättigheter. Det är i förhållande till samhällets allra mest utsatta som rättighetsperspektivets verkliga förändringskraft aktualiseras.

Robert Hårdh, chef för Civil rights defenders