Bortom siffror, snackisar och spinn finns en angelägen röd tråd i gårdagens S-budget: Satsningen på barn och ungdomar. Att lågstadieklasserna ska minskas med fem elever är ett exempel. Enligt forskningen leder sådana reformer till att elevernas resultat på standardproven förbättras med tio procent. I den yngre medelåldern har dessa elever drygt tre procent högre lön.

De ungdomar som likväl hamnar vid sidan av ska inte få gå arbetslösa mer än sex månader. I stället för ettåriga gymnasieutbildningar à la Björklund vill S ha utbildningskontrakt och yrkesintroduktionsjobb.

S säger nej till den lånefinansierade delen av regeringens gigantiska sänkning av bolagsskatten. I stället föreslår S reformer som stimulerar hushållens ekonomi: Barnbidrag och underhållsstöd ska höjas – liksom taket i a-kassan och sjukförsäkringen. Pensionärsskatten och avgiften till a-kassan ska sänkas. Arbetslöshetsavgiften slopas helt – liksom avstjälpningsplatsen Fas 3 som ska ersättas med riktiga jobb. Visst, dessa jobb är subventionerade – men också avtalsenliga. Att tjäna in sin egen semester kan vara lika viktigt för självkänslan som att bli sedd av sin lärare.

Tidigare under dagen presenterade MP sin budget. Många huvuddrag är gemensamma, men de gröna har en ambitiös satsning på industri, kollektivtrafik, järnväg, äldrevård – samt ett klimatpolitiskt ramverk och ett klimat-ROT.

Men alla goda, rödgröna reformförslag till trots: Mest uppseendeväckande är att såväl S som MP bedömer att reformutrymmet är mindre jämfört med Anders Borgs räknedosa. Efter att ha bromsat i uppförsbacke väljer Borg att spräcka ramarna i syfte att belöna storföretag. Magdalena Andersson lägger fem miljarder i en ”konjunkturbuffert” i stället.

På socialdemokratins vänsterkant kan grymtningar höras. Varför inte bränna på rejält i den skuggbudget som kan kompensera för Borgs tidigare, onödiga snålhet? Arbetslösheten är ju över sju procent!

Svaret är troligen att Magdalena Andersson ogärna äventyrar sin ekonomiska trovärdighet genom att övertrassera ett budgetförslag som läggs i opposition och aldrig blir verklighet. Alla som bevittnade den bisarra pressträffen där Reinfeldt och Borg försökte kontra på S-budgeten inser att det gamla radarparet har hamnat i ny sits som de har svårt att hantera. Arbetslösheten är massiv och det är S som samtidigt lyckas hålla ekonomiska ramverk och stimulera inhemsk efterfrågan.

Nu när den utdragna budgetduellen äntligen är över anstår det en progressiv ledarsida att föra fram nya förhoppningar. Och i en budgetdebatt som har handlat mer om ekonomism än rättvisa så saknas alltjämt radikala perspektiv som går bortom bolagsskatt och alla dessa ramverk. Barn- och ungdomsperspektivet framstod – snarast och faktiskt – som en glädjande överraskning.

I Manchester har Ed Miliband hållit sitt livs tal och framstår plötsligt som en ledare med en vision som kan fylla en premiärministerkostym. Visst noterade du det, Stefan Löfven?

 

Fotnot: I dag presenterar V sitt budgetförslag, vilket Dagens Arena kommer att rapportera om under dagen.