Porträttbild på Veronica Palm
Veronica Palm foto: Mattias Vespä

Söndagskrönika Tack till de unga högermän som kickstartade 2019 med att ifrågasätta barnbidrags generalitet – här är orsakerna till att ni har helt fel! 

Bara en dag in på det nya året exploderade en riktig ideologisk-politisk debatt. Befriande kan jag tycka. Tror inte jag är ensam om att vara mer än trött på regeringskris-höstens debatter om vem som tar vem, spelet om det politiska spelet och allt annat än just politik.

Jag vill tacka de unga högermän som kickstartade 2019 med att kräva behovsprövat barnbidrag. Inte för att jag delar åsikten, men för att det ger oss möjlighet att prata om saker som är viktigt på riktigt.

Barnbidragets syfte är att ge bättre ekonomiska förutsättningar till barn och barnfamiljer. Genom att det finansieras via skatten bidrar barnbidraget till ekonomisk utjämning, från de som inte har till de som har barn.

Barns uppväxtvillkor är en angelägenhet för hela samhället. Det är inte mer än rimligt att vi alla är med och bidrar för att ge bättre ekonomiska förutsättningar och en tryggare uppväxt för våra barn.

Men inte nog med det. Barnbidraget driver också sysselsättningen och ekonomisk tillväxt. Den allra största delen av barnbidraget går rakt ut i konsumtion. Kanske var det barnbidraget som gjorde att familjen kunde gå på bio på jullovet eller att mamma fick råd att gå till frissan. När fler gå på bio och klipper håret få fler biografvärdar och frisörer jobb.

De vill ha ett systemskifte, från generell till selektiv välfärd. Jag tar gärna den debatten

Efterfrågan, inte sänkta skatter eller lägre löner, är det som får biografer eller frisörsalonger att nyanställa. Höjt barnbidrag är expansiv finanspolitik med få risker för bortfall av effekten. Det leder till fler människor i arbete, ökad tillväxt och mer resurser att fördela.

Barnbidraget ger alltså mer pengar i plånboken till barnfamiljer, utjämnar ekonomisk ojämlikhet och bidrar till en växande gemensam ekonomi. Troligen är det just det som retar högern.

»Slopa barnbidrag till prinsessan Estelle« är bara ett billigt argument för att slå mot den generella välfärden och gemensamma jämlikhetssträvan. Det är inte barnbidrag till miljonärer de egentligen vill prata om. De vill ha ett systemskifte, från generell till selektiv välfärd. Jag tar gärna den debatten.

Ett selektivt välfärdssystem har många brister och stora risker för inlåsning i fattigdom. Inte minst barnbidraget tjänar som ett bra exempel för vad som skulle ske om det fördelades utifrån principer om selektivitet.

För det första skulle ett behovsprövat barnbidrag bli ett fattigbarnbidrag. Den som inte har pengar ska behöva be det allmänna om stöd för att kunna betala avgiften till scoutföreningen eller köpa nya skridskor. Raka motsatsen till generell välfärd. Vi ska inte fostra en ny generation mössan-i-handen-barn mer än sextio år efter att statarsystemet avskaffades.

För det andra riskerar varje form av ekonomiska gränser i ett välfärdssystem att motverka arbetslinjen. Och vi vet att föräldrarnas låga, eller brist på, deltagande på arbetsmarknaden är den största risken för barnfattigdom.

Om barnbidraget skulle försvinna vid en viss inkomstnivå skulle det kanske inte löna sig alls för den som jobbar deltid att gå upp några timmar till om hon blir erbjuden det. Barnets ekonomiska utsatthet befästs, mamman får en sämre löneutveckling och sämre pension. Selektiviteten riskerar att låsa in familjen i fattigdom.

För det tredje skulle en inkomstprövning av barnbidraget betyda mer pengar till byråkrati och mindre till barn. Dels skulle det krävas en enorm administration för att selektera rätt, men också kontroll. För att inte riskera barnbidragets existens på grund av bristande legitimitet måste varje krona kontrolleras så att det inte går att misstänka att någon får en högre nivå än den har rätt till.

Det var precis så högern krattade för att kunna införa en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen. De underminerade tilltron och när den allmänna bilden var att var och varannan fuskade så slog de till med att införa en stupstock. Barnbidraget har idag minsta möjliga administration och hög legitimitet, just för att den är generell.

Barnbidrag till alla är att värna generaliteten i välfärden, öka människors frihet genom ekonomisk utjämning och ett stöd i syfte att ge var enda unge en bra start i livet.

Genialt helt enkelt, just för att det är generellt.