EU:s avtal med Turkiet hindrar människor att fly till Europa. Samtidigt gör regeringens föreslagna flykting politik att nio av tio syrier inte får återförenas med sin familj. 

I dag väntas EU-kommissionen föreslå en plan för att ge turkiska medborgare visumfrihet. Planen är en del av EU:s avtal med Turkiet som ska hindra flyktingbåtarna att ta sig över Egeiska havet.

Det är osäkert när Turkiets 80 miljoner invånare kan börja resa utan visum till EU. Men helt säkert kommer avtalet om visumfrihet innebära att Turkiet definieras som ett säkert land. Sådan är nämligen den europeiska visum-logiken.

Möjligheten att resa lagligt in i EU, med visum eller inom ramen för avtal om visumfrihet, får nämligen bara människor som inte har behov av skydd i Europa. Om det finns minsta risk att du kan tänkas vilja söka asyl när du nått europeiskt territorium, då är de lagliga vägarna stängda.

FN:s flyktingkonvention från 1951, som förpliktigar stater att ge skydd åt människor som flyr undan »välgrundad fruktan för förföljelse« aktiveras först när flyktingen korsar gränsen. De senaste årtiondena har Sverige och övriga EU bedrivit en aktiv politik för att begränsa människors möjlighet att söka asyl i EU. Det handlar om transportörsansvaret, om militarisering av EU:s gränser, och om visumkrav.

EU:s avtal om flyktingar med Turkiet innebär att även de som lyckas ta sig till europeiskt territorium riskerar att skickas tillbaka utan att ha fått en rättssäker prövning av sina asylskäl. Det är kanske inte ett paradigmskifte, men en ny, skrämmande praktik.

På Lesbos, i Idomeni på gränsen till Makedonien, på den nedlagda flygplatsen i Aten, i magasinen i hamnen i Pireus väntar tiotusentals människor i tält och kojor. Många av dem är barn. När värmen kommer, kan kolera och andra sjukdomar börja spridas. En del krigsbarn har missat vaccinationsprogrammen. Risken finns att polio, en sjukdom som kan ge livslånga, smärtsamma skador, och som var på väg att utrotas, kan bryta ut på nytt på europeisk mark.

En del av de strandsatta i Grekland har en mamma, en pappa, ett syskon i Sverige. Den 21 juni röstar riksdagen om regeringens nya flyktingpolitik. Den nya lagstiftningen avskaffar rätten till familjeåterförening för den majoritet som får skydd i Sverige som alternativt skyddsbehövande.

Av de 18 461 människor som fick skydd som alternativt skyddsbehövande i Sverige 2015 var över 90 procent från Syrien. Eller för att vända på det – av de 18 708 som flytt Syrien och fick skydd i Sverige 2015, fick nästan 90 procent skydd som alternativt skyddsbehövande.

Om regeringens förslag går igenom kommer nio av tio syrier alltså inte att få återförenas med sin familj i Sverige.

Ett uppehållstillstånd i Sverige innebär ett skydd mot krig och förföljelse. Men vad är ett skydd värt om du inte får återförenas med din familj? Om de du älskar inte får komma in i landet där du bor? Om de tvingas leva kvar i det land du flytt ifrån, eller i ett läger längs vägen?

Begränsningen av rätten till familjeåterförening är ännu ett steg i undergrävandet av rätten till asyl. I dag tar Sverige sannolikt ännu ett steg när EU beslutar om visumfrihet för turkiska medborgare.

När dörren till Europa öppnas för 80 miljoner turkar, stängs den effektivt för människor på flykt.