Det borgerliga alliansprojektet krackelerar. Det är förvisso långt till nästa val. Kom ihåg att de rödgröna länge ledde i opinionsmätningarna inför valet 2010.

Men prognosen ser betydligt dystrare ut för Fredrik Reinfeldt den här gången. Något opinionsmätningarna, senast SCB förra veckan, bekräftar. Kristdemokraterna och Centern riskerar att komma under fyraprocents-spärren och varken Göran Hägglund eller Annie Lööf är några röstmagneter. Samtidigt befinner sig Folkpartiet i rörelse. Oklart åt vilket håll. Jan Björklund är egentligen ingen självklar korpral i alliansbygget och leder nog hellre sin egen skvadron.

Kanske har de tröttnat på att betala priset för Moderaternas framgångar. Fredrik Reinfeldt har fördubblat väljarstödet sedan 2002. Under socialdemokratins turbulens efter 2010 var Moderaterna ett tag Sveriges största parti. Men nu backar de. Särskilt oroande för Fredrik Reinfeldt är att Moderaterna tappar mark bland TCO-medlemmar. En strategisk väljargrupp för de nya moderaterna. Socialdemokraterna är nu betydligt större och det är en tydlig vänstervind bland tjänstemannaväljarna.

Förmodligen blir valstriden 2014 tuffare än vad dagens mätningar ger sken av. Många borgerliga väljare är för tillfället lågt mobiliserade. Och regeringen lär väl presentera någon slags valplattform. Ett femte jobbskatteavdrag ligger i korten. Det har ju funkat förut! Kanske genomför Reinfeldt en större regeringsombildning för att skaka liv i sin ministär.

Men även Fredrik Reinfeldt själv framstår som loj och oengagerad. I den mån han över huvud taget låter höra av sig. Strategen Per Schlingmann har lämnat moderatprojektet åt sitt öde. Vid Reinfeldts sida finns fortfarande Anders Borg som är alliansregeringens egentliga maktcentrum.

Reinfeldts problem är i grunden politiska. Den ekonomiska strategin har misslyckats. Det storvulna talet om ”arbetslinjen” klingar alltmer falskt. Jobben skulle bli fler. Men fler blev arbetslösa.
Men regeringens dilemma är också maktstrategiskt. Politikens matematik är i grunden enkel: Två vinner över den tredje. Alliansbygget samlade de borgerliga partierna i ett tätare samarbete. Det skulle sätta stopp för borgerliga överenskommelser med Socialdemokraterna. Men 2010 förlorade de borgerliga partierna sin majoritet i och med att Sverigedemokraterna gjorde entré.

Regeringen har emellertid fortsatt som om ingenting har hänt och förlorat ett antal voteringar i riksdagen, inte sällan i centrala politiska frågor.

Dagens budskap är att blockpolitikens saga måste vara all. Det beror på vad man menar. Varje regering kommer att ha sin balanspunkt antingen till vänster eller till höger. Stora koalitioner riskerar att skapa politisk apati.

Men vi har samtidigt en representativ och parlamentarisk demokrati.

Minoritetsregeringar måste förhandla och kompromissa. Men den insikten ingick inte i Reinfeldts alliansprojekt. Inte undra på att han ofta ser ledsen ut.