abf ledning helene pettersson monica widman

Kunskapslyftet kan bli nästa stora frihetsreform – om regeringen har den politiska viljan och modet att förändra, skriver Helén Pettersson, ordförande och Monica Widman Lundmark, sekreterare.

När statsministern förra veckan presenterade sin regeringsombildning lades stor vikt vid att skapa enkla jobb för personer med lägre kvalifikationer. Vi tror inte att det finns enkla jobb. Och vi är övertygade om att strategin framåt måste vara att ge fler människor möjlighet till utbildning och framtidstro.

I förra veckan presenterade vi rapporten »Kunskapslyftet – nästa stora frihetsreform?« med flera förslag om hur fler ska få kunskaper som stärker deras ställning på arbetsmarknaden och i samhället i stort.

Det är dags att ge människor reella möjligheter att erövra nya kunskaper för att kunna ta jobben på framtidens arbetsmarknad. Gör vi inte det riskerar vi i stället att se växande klyftor och brustna drömmar.

Det talas i dag mycket om investeringar i asfalt, betong och järnvägsräls för att utveckla Sverige. Det är viktiga insatser för att motverka brister i samhället, men vi vill peka på behovet av att investera i människor. För i en situation när många av jobben på dagens arbetsmarknad riskerar att bortrationaliseras av en snabb teknologisk utveckling och när digitaliseringen av samhällslivet placerar miljontals människor på efterkälken, måste vi lära oss att se livslångt lärande som en investering.

Dagens samhälle och arbetsliv ställer helt andra krav på kunskap och kompetens än gårdagens. En regering som inte tar denna utmaning på allvar lägger grunden för än större samhällsklyftor när de som har kortast utbildning ställs allt mer utanför inflytande i samhället och får en allt svagare ställning på arbetsmarknaden. Därför förutsätter vi att regeringen kommer att ta sina uttalade ambitioner om ett nytt kunskapslyft på allvar och växla upp arbetet.

I rapporten presenteras konkreta idéer för att förverkliga visionen om det livslånga lärandet. Vi hämtar inspiration och lärdomar från det första kunskapslyft som genomfördes kring millennieskiftet, för att föreslå åtgärder som ger människor vägar till utbildning och bildning.

Det första kunskapslyftet var en av de viktigaste samhällsförändringarna i modern tid, som möjliggjorde för många människor med kort formell utbildning att skaffa sig kunskaper för att ta sig vidare i livet och på arbetsmarknaden. Samtidigt visar de utvärderingar som genomförts att verkningsgraden av denna femåriga satsning hade kunnat vara än högre om man hade arbetat än mer med uppsökande verksamhet.

Förenklat innebar det första kunskapslyftet mycket för personer med påbörjad gymnasieskola, medan den i allt för liten grad nådde personer med utbildning på enbart grundskolenivå. Detta är en viktig lärdom för framtiden, om ambitionerna är att öka jämlikheten, underlätta inkludering och integration och stärka motkrafterna mot social utslagning.

Rapporten tydliggör att fler utbildningsplatser är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att höja kunskapsnivån hos kortutbildade som befinner sig i eller riskerar långvarig arbetslöshet. Vi pekar ut studiemotiverande och uppsökande insatser, öppen verksamhet och fungerande studiefinansieringssystem för vuxna deltagare som nödvändiga komponenter för att ett kunskapslyft ska nå de som mest av allt behöver det – och de som löper störst risk för marginalisering och arbetslöshet.

Det handlar om att möta människor i sin vardag och introducera, inventera och hjälpa personer att hitta vägar till utbildning och kompetensutveckling. Studieförbunden gör redan mycket för att ge kortutbildade verktyg att förändra sina liv och sina förutsättningar på arbetsmarknaden, och kan göra än mer med sina unika förutsättningar och nätverk.

Kunskapslyftet kan bli nästa stora frihetsreform, om regeringen har den politiska viljan och modet att förändra. Tiden är kort till nästa val – om visionen om ett nytt kunskapslyft ska förverkligas är det dags att kavla upp ärmarna.

Helén Pettersson, förbundsordförande Arbetarnas Bildningsförbund (ABF)
Monica Widman Lundmark, förbundssekreterare Arbetarnas Bildningsförbund (ABF)