S-kongress 2013. Bild: Flickr/claes krantz.
S-kongress 2013. Bild: Flickr/claes krantz.

Att invänta konsensus inom EU när det gäller migrationspolitiken innebär i praktiken att högernationalistiska länder som Ungern och Polen får vetorätt i fråga om svenska asylregler. Det kan vi aldrig acceptera, skriver 14 ombud till den socialdemokratiska kongressen som startar i helgen.

r vi socialdemokrater nu samlas till kongress har vi möjlighet att visa att Sverige ska fortsätta stå upp för frihet, jämlikhet och solidaritet när våra mest grundläggande värderingar attackeras högerifrån. En värderingsbaserad och välförberedd linje behövs för att ta initiativet från extremhögern i den migrationspolitiska debatten. Det är viktigare än någonsin att socialdemokratin står upp för både öppenhet, trygghet och välfärd. 

Vi, socialdemokratiska kongressombud från alla delar av Sverige, menar att permanenta uppehållstillstånd och rätt för familjer att återförenas är självklara principer i en human och hållbar socialdemokratisk politik. I Sverige har en öppen politik en unik folklig förankring och vi vet att våövertygelse delas av de allra flesta av våra väljare, medlemmar och förtroendevalda.  

2015 eskalerade den humanitära katastrofen i Syrien och rhållandena flyktinglägren blev allt mer akuta. Fler asylsökande än någonsin tog sig till Sverige. Det innebar stora påfrestningar för myndigheter och kommuner på flera platser i landet. Även om vi inte var tillräckligt förberedda för situationen klarade vi av den nästan märkligt väl. Det blev aldrig någon välfärdskris. Vi hade ett fantastiskt engagemang från allmänheten och ett politiskt ledarskap som länge stod upp för människors rättigheter medan främlingsfientligheten bredde ut sig i Europa

När gräns efter gräns från Turkiet upp genom Europa sedan stängdes minskade antalet flyktingar som tog sig till Sveriges gräns drastiskt och endast de med id-handling släpptes in. När de permanenta uppehållstillstånden avskaffades och rätten till familjeåterförening begränsades ett halvår senare fick de hårdare reglerna därför begränsad effekt på antalet asylsökande. Den hårdare lagstiftningen drabbar däremot människor med skyddsbehov som redan befinner sig i Sverige mycket hårt. Tusentals barn nekas återförening med sina földrar. Tiotusentals går i osäkerhet med tillfälliga uppehållstillstånd. Det är inhumant och drar undan mattan för integrationen.

Medan högernationalismens vindar blåser allt kallare över Europa kan Sverige inte passivt avvakta en humanistisk vår i Bryssel.

Mitt i det värsta mänskliga lidandet vi sett i Europas närområde under efterkrigstiden ligger EU:s fokus på att ytterligare försvåra för de som flyr för sina liv att ta sig till Europa för att få sin rätt till skydd prövad. Om Europa i stället tog sitt humanitära ansvar skulle två eller tre miljoner flyktingar knappast innebära någon kris. Det vore fantastiskt om hela EU hade stått upp för människovärdet. Men vi måste se verkligheten som den är — inte som vi önskar att den vore. EU-länderna står i dag längre ifrån varandra än någonsin i fråga om flyktingar. Att invänta konsensus innebär i praktiken att högernationalistiska länder som Ungern och Polen får vetorätt i fråga om svenska asylregler. Det kan vi aldrig acceptera. Medan högernationalismens vindar blåser allt kallare över Europa kan Sverige inte passivt avvakta en humanistisk vår i Bryssel.  

Sverige har visat vägen som ett välfärdsland där alla kan växa. Vi tar klimatomställningen på allvar medan andra sticker huvudet i sanden. Vi inväntar inte resten av världen i vår strävan efter jämställdhet. Vi är ett litet land men en humanitär stormakt. Det är den svenska modell vi är kända för.

Vår modell handlar om värderingar, om synen på människan och samhället. Den skiljer sig från den ungerska, den polska och den amerikanska. Den är djupt rotad i övertygelsen om alla människors lika värde och rätt oavsett vilka de är. Den tror på varje människas rmåga att växa ifall hon ges rimliga förutsättningar. 

Låt oss utveckla den svenska modellen – inte avveckla den!

Lawen Redar, Stockholm, Patrick Gladh, Göteborg, Sofie Eriksson, Dalarna, Jonas Gunnarsson, Värmland, Irma Olofsson, Västerbotten, Jonas Magnusson, Jönköping, Aylin Fazelian, Göteborgsområdet, Jörgen Edsvik, Gävleborg, Henrietta Serrate, Kronoberg, Håkan Andersson, Södra Älvsborg, Elina Gustafsson, Blekinge, Robert Roos, Örebro län, Caroline Holmstedt, Sörmland och Peter Frejhagen, ombud från Östergötland