Foto: U.S. Embassy New Dehli/Flickr.

Vilken historisk dag förändrade världen allra mest? Vi ställde frågan till en professor i idé- och lärdomshistoria, en historiker och en konstnär. Här är deras svar. 

Karin Johannisson, professor i idé-och lärdomshistoria:

Som historiker borde jag kanske välja den 14 juli 1789.

Eller 28 juni 1914.

Eller 7 november 1917.

Men kan man som individ relatera till en historisk händelse som man inte upplevt genom kroppen? Varit en del av de stämningar och känslor som denna händelse utlöst?

Så jag säger 22 november 1963. Datumet för mordet på John F. Kennedy. Då dog framtiden. Han hade öppnat världen för en hel generation unga. Sprängt det svenska folkhemmets väggar och pekat ut lockelsen i ett större politiskt engagemang. Vi var som bedövade. Jag kan ännu för mitt inre öra framkalla Arne Thoréns speciella röst i de första rapporterna från Dallas.

När Martin Luther King så mördades 4 april 1968 och Robert Kennedy bara ett par månader senare, snuddade vi vid undergångsstämningar. Hela den sociala tilliten rubbades och tilltron till det öppna demokratiska samhället. Som politiker var de alla unga, och appellerade till unga. De representerade hoppet om att världen kunde förändras, bli bättre.

Yvonne Hirdman, historiker:

När den sjunde dagen kom och Gud skapade mannen?

När – och det här visste ju redan Jean Jaques Rousseau – den förste mannen satte ner en påle i marken och sa: det här är mitt! Tyvärr nämnde Rousseau aldrig år och dag.

När fru Klara Hitler klämde ur sig sin lille son den 20 april 1889?

Så där kan man hålla på. Varför har jag inte nämnt den där dan då Mao Zedong proklamerade kulturrevolutionen, Pol Pot tände en cigg och kom på sin utopi, eller, eller, eller … Listan kan bli jättelång. Gräl utbryta över nån slags tio-i-topplista. Anklagelser hagla över nationalism, eurocentrism, androcentrism, etc. etc. etc. 

Det är med andra ord något fel på själva frågan. Den kan inte fungera när den läggs över den mänskliga historien, därför att den reducerar den till enstaka individer, enstaka händelser eller fenomen. Sån Wikipediahistoria förhindrar vår förståelse av gårdagen – denna väv av sociala, kulturella, ekonomiska faktorer som formar människor, som formas av människor.

Och tro mej: vi behöver den förståelsen.

Andjeas Ejikssonkonstnär:

Jag tror vi misstolkar vår tid om vi rotar i det förflutna för att söka något sådant. Och det kanske heller inte är relevant att uppfatta historien som summan av det som passerat. Men låt säga att vi kan prata om en samlad historia, även om varje samhälle har sin särskilda tid. Där jag lever behandlas det förflutna som ett sätt att göra framtidsprojektionerna lite mer exakta och tillförlitliga.

När Thomas Piketty publicerade sin studie om kapitalets utveckling var det inte beskrivningarna av det förflutna som tycktes mest betydelsefull. Det var snarare en oroande riktning för välståndsfördelningen som fångade uppmärksamhet. I det spegelförhållande som där kallas historien blir det vi tror oss veta om gårdagen också en aning om morgondagen.

Jag menar naturligtvis inte att det här är något nytt, människor har alltid utvecklat teknologier och system för att göra förutsägelser: siaren som tolkar fåglarnas flykt liksom försäkringstjänstemannen som beräknar sannolikheten för en katastrof.

Historien tas i bruk för att ge stabilitet till ett annars förvirrande nu. Men om det förflutna får stå modell för våra antaganden om hur det är, är det snarast vad »det som är« eventuellt kommer vara i morgon som bestämmer hur vi värderar det i dag.

Detta är en text publicerad i #3 2016 av Magasinet Arena. Vid citering, referera till Magasinet Arena. Köp Magasinet Arena nummer 3/2016  här, eller beställ en prenumeration här